Sök pressmeddelanden

Under de senaste åren har vi sammanfattat vad som hänt i BalticSea2020:s olika projekt under det senaste året. Nu är det dags för år 2019. Mycket har hänt, både inom projekten som stiftelsen driver, men även inom externa projekt som BalticSea2020 finansierar.

Baltic Sea Science Center
Den första stora händelsen under året var i slutet av januari, när den första torsken flyttade in på Baltic Sea Science Center (BSSC) på Skansen. TV4 var på plats och följde enhetschef Anna Björn vid torsk-släppet. Torskarna har sedan dess växt otroligt bra! Från att ha varit omkring 30 cm när de kom, har den största blivit nästan 90 cm!

Akvariet

Baltic Sea Science Center invigdes sedan i april 2019 av Kronprinsessan Victoria, tillsammans med BalticSea2020:s grundare och ordförande Björn Carlson, Stiftelsens verksamhetschef Conrad Stralka och Skansens chef John Brattmyhr. Läs gärna mer om invigningen och premiärdagen här.

BSSC huset

Fram till sista december 2019 har BSSC haft nästan en halv miljon besökare och drygt 100 bokade lektioner om Östersjön i laboratoriesalen!

Labbet

BSSC är ett kunskapscentrum med syfte att öka allmänhetens kännedom om havet samt erbjuda en plats för skolelever där de kan lära sig mer om Östersjön och den framtid innanhavet står inför. BSSC finansieras av Skansen och BalticSea2020, men BalticSea2020 som huvudfinansiär. 

Läs gärna mer om Baltic Sea Science Center här.

Seminarium om minskade syrenivåer i världshaven och kustvatten
Januari bjöd också på ett seminarium på Kungliga Vetenskapsakademien, finansierat av BalticSea2020, Stockholms universitets Östersjöcentrum, Havs- och Vattenmyndigheten och Kungliga Vetenskapsakademien. Seminariet handlade om minskade syrenivåer i världshaven och kustvatten, och hur det påverkar bl.a. produktivitet och biologisk mångfald, där flera framstående internationella forskare deltog.

Rädda östersjötorsken
UNT stersjotorskDI202001Under 2019 har det hänt mycket inom stiftelsens projekt ”Rädda östersjötorsken”. Vi har medverkat med omkring tio debattartiklar i olika dagstidningar, skrivit elva så kallade fiskebriefer (ett kortare dokument som belyser en enskild fråga kopplad till östersjöfisket, som skickas till intresserade inom politik, media och allmänheten), i syfte att informera om situationen för torsken och för att väcka politikernas intresse för frågan och få dem att agera. Inför EU-valet i maj skrev Sveriges toppkandidater inom respektive parti en artikel om deras syn på fiskeripolitiken, med fokus på östersjötorsken. Vi efterlyste politisk handling med konkreta planer för att lyfta frågan inom EU med fokus på hur torskbeståndet i Östersjön ska stärkas långsiktigt. Det rådde inga oenigheter partierna emellan om att östersjötorsken mår dåligt, men åsikterna gick isär över hur situationen ska förändras till det bättre. Samtliga artiklar finns på Räddaöstersjotorsken.nu.

Inför ministerrådsmötet under hösten 2019, om de kommande fiskekvoterna i Östersjön, skickade BalticSea2020, tillsammans med en rad andra miljöorganisationer, ett brev till EU:s fiskeministrar där vi bad ministrarna att ta till krisåtgärder för att rädda torsken i Östersjön. I mitten på oktober kom besluten och för torsken togs viktiga steg då allt riktat fiske efter torsk i östra Östersjön förbjöds. Nu gäller det att utnyttja detta momentum så att besluten inte rullas tillbaka. BalticSea2020 och Rädda östersjötorsken kommer att fortsätta att föreslå konkreta lösningar och rikta strålkastaren mot de som inte sätter Östersjöns miljö främst. Följ oss gärna på räddaöstersjötorsken.nu och skriv upp dig på vårt nyhetsbrev genom att mejla oss på redaktion@raddaostersjotorsken.se.

Premiär för den femte och sista dokumentärfilmen om Östersjön
hotohopp

I november var det dags för premiär för vår sista dokumentärfilm inom projektet Baltic Sea Media Project. Projektet startade för nästan tio år sedan och totalt har fem dokumentärfilmer av Folke Rydén (med tillhörande skolmaterial) och två naturfilmer av Mattias Klum, producerats. Den sista dokumentärfilmen ”Östersjön – hot och hopp” av Folke Rydén sändes i SVT:s Vetenskapens Värld den 25 november och ger en återblick till de tidigare filmerna om torsken, övergödning och miljögifter.

I filmen avslöjas, bland annat, att det finns höga halter av klorparaffiner i människor och djur som lever i och vid Östersjön. Samtidigt ser forskarna en generell minskning av DDT och PCB i befolkningen, miljögifter som tidigare låg på ungefär samma nivåer som klorparaffiner gör idag. Åke Bergman är professor i miljökemi vid Stockholms universitet och står bakom testerna som även kommer att ingå i en vetenskaplig studie. I filmen säger han att resultatet är anmärkningsvärt, men samtidigt menar han att forskarna i dagsläget vet för lite om hur klorparaffin påverkar människor och djur.

Slutrapport om miljöbelastning från båtar
I slutet av året slutrapporterade projektet ”Mot minskad miljöbelastning från båttrafik i Östersjön”. Projektet leddes av doktor Lena Granhag, i syfte att undersöka och analysera hur stor den här miljöbelastningen är på vårt innanhav, och för att presentera ett underlag för rekommendationer över hur utsläppen av de kemiska föroreningarna från sjöfart i Östersjön kan minskas. Resultaten visar bland annat att vissa biociderfärger med koppar läcker upp till sex gånger mer koppar än vad som krävs för att effektivt hålla ytan ren från påväxt. En minskning av kopparanvändning kan ske antingen genom användning av färg med lägre kopparhalt alternativt att man går över till att använda en giftfri färg och rengöring. Den sammantagna potentialen för att minska tillförseln av biocider från antifoulingfärg till Östersjön, bedömer studien vara stor, eftersom en minskning kan nås både genom byte av färg samt genom övergång till rengöring. Du hittar rapporten här.

Baltic Eye
2013 startade BalticSea2020 tillsammans med Stockholms universitet Baltic Eye - en satsning där användbar kunskap om Östersjön ska samlas in och förmedlas till beslutsfattare. För att kunna lösa Östersjöns miljöproblem är det viktigt att den samlade kunskapen som finns om innanhavet integreras och att en helhetssyn växer fram. Den vetenskapliga kärnan utgörs av sju östersjöforskare och tre kommunikationsexperter som ska samla in och analysera kunskap om Östersjön och stärka den övergripande vetenskapen om havet. Målet är att bistå beslutsfattare på regional, nationell och internationell nivå, med redskap och underlag för att kunna hantera miljöproblemen i Östersjön. 2019 avslutades projektet hos BalticSea2020 men drivs fortfarande från Stockholms Universitets Östersjöcentrum. För mer information om Baltic Eye, se www.balticeye.org.

För en levande kust
Levande kust 2018

2011 startade det storskaliga demonstrationsprojektet Levande kust i Björnöfjärden i Stockholms skärgård. Fjärden var vid projektets start kraftigt övergödd med stor utbredning av syrefria bottnar. Sedan dess har en rad åtgärder genomförts både på land och i fjärden. Idag har Björnöfjärden återigen god ekologisk status och 2018 publicerades projektets vitbok som beskriver projektets genomförande, resultat, kostnader, slutsatser och rekommendationer. Boken kommer att finnas tillgänglig på olika språk och ska sprida projektets lärdomar och resultat till länderna runt Östersjön. För att ta del av vitboken, klicka här. Sedan 2019 drivs projektet från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Läs mer på www.levandekust.se.