Sök pressmeddelanden

Nu i mars lanserade Stockholms universitets Östersjöcentrum den nya handboken om blåstång i Östersjön, som finansierats av BalticSea2020. Bakom boken står blåstångsexperterna Lena Kautsky, Ellen Schagerström och Susanne Qvarfordt vid Stockholms universitet, som arbetat med projektet i syfte att visa hur blåstång kan restaureras på platser där den tidigare har minskat eller försvunnit.

Handboken är baserad på vetenskapliga studier och information om blåstången som redan finns tillgänglig, men också på egna studier där forskarna har genomfört försök utifrån sina teorier. 

- Det har varit mycket intressant och spännande att sammanställa och använda vår kunskap om blåstång med syftet att tillämpa den vid aktiv miljövård och åtgärdsarbete. Under arbetet har vi också fått utveckla och testa de praktiska metoderna, vilket varit ett givande arbete, säger Susanne Qvarfordt.

Handboken berättar om hur man går tillväga för att återplantera blåstången, men den förklarar också blåstångens ekosystem och funktion, samt hur den anpassar och fortplantar sig. Boken berättar också om varför arten minskat och vad som krävs för att den ska kunna återkomma.  

Blåstången viktig för Östersjön

Blstng2

Blåstång beskrivs ofta som Östersjöns skog, eller havets barnkammare, och är central för livet i havet. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Många djur, bland annat kräftdjur och snäckor, lever också i tångruskornas band längs klipporna. På tången finns mikroorganismer som djuren äter, djuren i sin tur äts sedan upp av andra djur (likt ett kretslopp). Dessutom binder blåstången kväve och fosfor! I maj och juni, under fullmånekvällar, släpper tångplanterna ut miljarder ägg och spermier i Östersjöns vikar, för att föröka sig. Trots mängden ägg är det få befruktade ägg som landar på en lämplig botten där de kan sätta sig fast och överleva. Tångruskor i Östersjön växer långsamt och kan bli mycket gamla, kanske upp till 40 år. 

Tidigare frodades blåstång på flera platser längs den svenska kusten. Övergödning, utsläpp av föroreningar eller annan mänsklig påverkan har lett till att blåstången har glesats ut eller helt försvunnit. Men forskarna ser ljust på framtiden för blåstången och tror att den har möjlighet att komma tillbaka. 

- Vi har sett positiva resultat av minskad näringstillförsel när man bland annat kopplat enskilda avlopp till reningsverk. Om arbetet med att minska mänsklig påverkan på Östersjön fortsätter i samma riktning, samt att klimatförändringarna inte blir för stora, så tror vi att blåstången i Östersjön har goda möjligheter till återhämtning, säger Susanne.

Den numera färdiga handboken är här till bra hjälp! Med konkreta förslag på metoder fungerar den som en praktisk handledning för hur man restaurerar blåstångssamhällen och var det är lämpligt att genomföra åtgärderna. Boken riktar sig till dem som arbetar med marint restaureringsarbete, till exempel inom kommuner, länsstyrelser och vattenvårdsförbund. 

Hur känns det nu när boken är lanserad?

- Det känns alltid fint att slutföra ett projekt och extra kul när slutprodukten är en bok som man kan hålla i! Vi hoppas naturligtvis att de som läser den här boken tycker den är bra och informativ. Och att den kommer till användning i framtida projekt utmed kusten vid restaurering av blåstång. Vi hoppas också på feedback när den har använts i projekt! säger Susanne.

För mer information om projektet, se gärna vår projektbeskrivning här

För att läsa handboken "Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön" i sin helhet, klicka här.

HandbokBlastang

Tångbloggen
Vill du grotta ner dig i ännu mer information om tång i Östersjön, besök Tångbloggen! Där finns information om den forskning som bedrivs om tång i Östersjön vid institutionen för ekologi, miljö och botanik samt vid Östersjöcentrum, bägge vid Stockholms universitet. Ta del av vad forskarna gör, spännande resultat och annan matnyttig information om tång och mycket annat om livet i den marina miljön.

Andra källor: Stockholms universitets Östersjöcentrum, Havet.nu och Livet i havet.