Sök pressmeddelanden

BalticSea2020 har sedan starten arbetat med projekt för att stärka rovfiskbestånden i Östersjön. Torsken är toppredator och fyller en viktig funktion i Östersjöns ekosystem men sedan 1990-talet har torskbeståndet i östra Östersjön kommit att bestå av allt mindre och magrare individer. 

Idag är torskarna så pass små och långsamtväxande att traditionella metoder som använts för åldersbestämning inte fungerar. Detta har resulterat i att osäker data ligger till grund för de rekommendationer Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ger EU kommissionen när de ska sätta fiskekvoter – något som kan få förödande konsekvenser för det krisartade torskbeståndet i östra Östersjön.

Stiftelsen har tidigare anslagit medel till projekt som syftar till att bevara Östersjöns viktiga rovfisk torsken. 2016 startade projektet TABACOD, Tagging Baltic Cod, som ämnar att utveckla och validera en metod som kan användas för att fastställa tillväxten hos torsk i östra Östersjön över tid. Projektet tittar på historisk data i kombination med egna undersökningar. Ett stort antal torskar kommer fångas och märkas för att sedan återfångas i syfte att spåra fiskens tillväxt. Ett mindre antal kommer även märkas med DST märkning som ger information om fiskens rörelsemönster och beteende i havet, faktorer som kan påverka torskens tillväxt. 2017 startade stiftelsen projektet Rädda östersjötorsken – skydda kustfisket, ett projekt för att säkra ett framtida, hållbart torskfiske genom att lyfta frågan om torskens kritiska situation. Då förvaltningen av torsken sker inom den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) måste åtgärder för att skydda torsken ske genom politisk handling på EU nivå. Projektet arbetar aktivt med att föra dialog med våra politiker med syftet att frågan ska lyftas till EU-nivå så att medlemsländerna tillsammans kan verka för ett hållbart fiske av torsk.

Idag är Östersjöns torskbestånd under tryck från flera håll. Övergödningen leder till försämrade bottenförhållanden med syrebrist och brist på bottenlevande föda. Klimatförändringarna leder till varmare bottenvatten vilket i sin tur driver på övergödningen som försvårar torskens reproduktion. Det finns även sekundära effekter som påverkar torsken, dels ett effektivt sillfiske vilket minskar tillgången på föda för de större torskarna samt en ökad förekomst av säl och de parasiter som sälen sprider. Parasiter i fisk är vanligt, men under de senaste årtiondena så har förekomsten av parasiter i östersjötorskens lever och kött ökat. Det saknas idag forskning på hur detta påverkar torskens kondition och överlevnad, något som det nystartade projektet Parasiters påverkan på östersjötorskens kondition (PARACOD) ska ta reda på! Två arter av parasiter orsakar oro för östersjötorskens kondition: Pseudoterranova decipiens (sälmask) och Contracaecum osculatum (levermask). Sälmasken återfinns vanligen i torskens kött, medan levermasken återfinns i torskens lever. Båda arterna reproducerar sig hos sälen och äggen sprids vidare via sälens avföring. När äggen blir larver äts de av bottenlevande ryggradslösa djur som i sin tur är föda till fisk. På så sätt vandrar parasiterna upp i näringskedjan till torsken och tillslut tillbaka till sin slutvärd sälen. Genom att undersöka parasiters påverkan på torskens kondition och överlevnad ska PARACOD vidga kunskapsbasen för ekobaserad förvaltning i stort och bidra med information som är värdefullt vid beståndsbedömning av torsk i östra Östersjön.

Projektet finansieras av BalticSea2020 och projektleds av Maria Ovegård vid Sveriges lantbruksuniversitet. PARACOD pågår fram till april 2020.