Sök pressmeddelanden

Bottentrålning är en orsak till att Östersjöns torskbestånd är i kris. Att stoppa bottentrålningen är en åtgärd som kan genomföras direkt och skulle ha stor påverkan på beståndens möjlighet att återhämta sig. Därför är det intressant att de flesta politiska partier under sommaren sagt att de vill verka för att EU stoppar bottentrålning av torsk i Östersjön.

Eftersom fiskepolitik är gemensam för EU, och fisket i Östersjön en fråga för de länder som fiskar där, så är ett ensidigt svenskt stopp för bottentrålning meningslöst. Det skulle inte ge Östersjöns torskbestånd någon möjlighet att återhämta sig. Istället handlar det alltså om att påverka beslutsprocessen i EU, något som många politiker hävdar är närmast omöjligt. Men ingenting är omöjligt för den som prövar.

Utövar landsbygdsministern någon politisk styrning av fiskefrågorna? Läser man svaret på en skriftlig fråga i riksdagen får man inte det intrycket: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/sveriges-ordforandeskap-i-baltfish_H5111518

Utan politisk styrning skapas ingen handlingskraft, istället kan fiskeförvaltningen fortsätta i samma banor. Det är den tjänstemannastyrda fiskepolitiken som inte kunnat agera och vidta åtgärder för ett torskbestånd i kris. Företrädare för BalticSea2020 skrev om detta i en debattartikel tidigare i somras: https://www.svd.se/sverige-kan-driva-pa-for-att-radda-torsken

4atgrder

Det finns fyra åtgärder som landsbygdsministern - och regeringen - omedelbart bör vidta om de menar allvar med att vilja rädda östersjötorsken:

För det första uppmanar kommissionen medlemsländerna till tidig dialog. Det är en utmärkt möjlighet för regeringen att ställa krav på drastiska åtgärder, bland annat stopp för bottentrålning av torsk i Östersjön.

För det andra bör regeringen, via lämplig myndighet, ställa krav på att Internationella havsforskningsrådets (ICES) rådgivning till EU kommissionen ändras så att verkningsfulla åtgärder kan vidtas när ett bestånd är på väg att kollapsa. Det är mycket liten skillnad på ICES rapporter idag och när torskbeståndet var 10 gånger större.

För det tredje bör regeringen instruera den svenska ordföranden i BALTFISH High Level Group att väcka frågan om ett drastiskt minskat fisketryck på torsk i Östersjön. Det kan ske genom ett stopp för bottentrålning så att beståndet får en chans att återhämta sig.

För det fjärde bör regeringen tala med kollegor i Polen, Danmark och Tyskland redan nu och vare sig vänta till ministermötet i oktober eller förlita sig på de rapporter från tjänstemän som kanske vill försvara nuvarande förvaltningssystem.


Höstens fiskepolitiska beslutsprocess:

kalender

 Slutet av augusti: BALTFISH lämnar sina synpunkter till kommissionen
 Augusti/september: Kommissionen lämnar förslag till ministerrådet
 Mitten oktober: Fiskeminstrarna beslutar om kvoter för 2019

 

För en utskriftsvänlig version av Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?, klicka här.

Nedan hittar du tidigare Fiskebriefer:
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 3: Östersjötorsken - en unik och isolerad art
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
Fiskebrief 7: Vem har rätt till fisken?