Sök pressmeddelanden

Fiskebriefen är ett kortare dokument som belyser en enskild fråga kopplad till Östersjöfisket. Den första briefen handlar om hur stor fiskenäringen egentligen är i relation till andra marina näringar. 

Vi har ett torskbestånd i Östersjön som är på väg mot kollaps, men förslag om drastiska åtgärder avfärdas för att skydda fiskenäringen. Det kan därför vara på sin plats att studera hur stor fiskenäringen är. Nedanstående tabell visar antalet anställda och förädlingsvärde i de marina näringarna.

Tabell

Not: Enligt uppgift från HaV omfattar siffran "399 heltidarbetande fiskare" endast anställda i aktiebolag och andra bolagsformer, siffran inkluderar inte enskilda näringsidkare. Räknar vi med dessa finns det ca 800 aktiva yrkesfiskare idag.

De vill slå vakt om fiskenäringen
Många fiskbestånd är hotade och föremål för debatt. I Östersjön har torsken en särställning som den största rovfisken och spelar en viktig roll för balansen och miljön. När torskbeståndet i Östersjön är på väg att kollapsa, borde det föranleda drastiska beslut för att skydda torsken.

En orsak till att besluten uteblir är att det i både svensk och europeisk debatt om fiskbestånd framhålls behovet av att skydda fiskenäringen. EUs gemensamma fiskepolitik, GFP, som reglerar det mesta av kommersiellt fiske i Östersjön:

”EU:s fiskeripolitik ska se till att fiske och vattenbruk är hållbara näringar – miljömässigt, ekonomiskt och socialt. De ska också vara en källa till nyttig mat för människorna i EU. Målet är att verka för en dynamisk fiskerinäring och se till att samhällen där fiskenäringen är viktig har en skälig levnadsstandard.” (https://ec.europa.eu/fisheries/cfp_sv)

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har vid upprepade tillfällen uttalat vikten av att skydda fiskenäringen, t ex i en kommentar till fiskekvoterna för Östersjön 2018: ”Vad gäller utfallet för både torsk och lax är jag nöjd med resultatet som jag anser är i linje med vår målsättning. Det gynnar vår fiskenäring, våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel” (http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/ostersjons-fiskekvoter-for-2018-beslutade/)

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har uppdraget att fastställa kriterier för god havsmiljö som ett led i genomförandet av Havsmiljöförordningen. I princip samtliga kriterier är baserade på biologiska bedömningar, utom det kommersiella fisket där god havsmiljö också ska ta hänsyn till ekonomiska och sociala kriterier i enlighet med den gemensamma fiskepolitiken. (HaV rapport 2017:32)

Det svenska torskfisket i Östersjön bedrivs av bottentrålare från hela Sverige. Totalt har 40 båtar licens, men sannolikt är det färre än hälften som fiskar i någon större omfattning.

Fiskenäringen är alltså mycket begränsad till både sysselsättning och ekonomiskt värde. Den stöds av stora subventioner som i sin tur kräver en omfattande byråkrati. Sverige har EUs högsta förvaltningskostnader för fiske. På svenska myndigheter arbetar minst 100 personer med fiskeförvaltning.

Politikens stora fokus på fiskenäringen, omfattande förvaltningskostnader och direkta subventioner ska alltså ställas mot miljökonsekvenserna av ett torskbestånd i Östersjön på väg mot kollaps.

Det ska också ställas mot andra sätt att utnyttja de marina resurserna. SCB uppskattar att ca 1.4 miljoner svenskar årligen ägnar sig åt fritidsfiske. Som tabellen ovan visar sysselsätter den marina turismen i Östersjön ca 30.000 heltidstjänster och skapar ett förädlingsvärde på ca 15 miljarder kronor.

För en utskriftsvänlig version av Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?, klicka här.