Sök pressmeddelanden

EU-förhandlingarna om fisket är klara. I natt kom beslutet från EU:s jordbruks- och fiskeministrar om 2018 års fiskekvoter för Östersjön. För torskens del blev resultatet en stor besvikelse och återigen har ministrarna beslutat om kvoter som går emot forskarnas rekommendationer. BalticSea2020:s verksamhetschef Conrad Stralka kommenterar beslutet.

Nattens kvotbeslut för torsk: ett politiskt magplask som struntar i den vetenskapliga rådgivningen

Torsken är Östersjöns viktigaste rovfisk och har en viktig ekologisk funktion. Östersjötorsken har anpassat sig till innanhavets speciella förhållanden och är genetiskt unik. Den kan inte ersättas av torsk från exempelvis Atlanten. Har vi en gång fiskat bort torsken i Östersjön är den sannolikt borta för gott.

I Östersjön finns två torskbestånd, det östra och det västra. För det större östra beståndet är situationen kritisk. Forskarna anser att det saknas data för att ge råd om nästa års kvoter och tillämpar därför en försiktighetsprincip när de rekommenderar ett uttag om 26 017 ton. Ministrarna beslutade om en kvot på 28 388 ton, alltså 2 317 ton över vad forskarna ansåg att man kunde fiska utan att skada beståndet ytterligare.

De senaste 5 åren har den tilldelade kvoten på torsk i östra beståndet varit i genomsnitt 63 000 ton. Detta samtidigt som fisket bara lyckats fånga runt 35 000 ton. Fiskare har med andra ord, trots att de kunnat fiska obegränsat, inte kunnat fånga sin tilldelade kvot, på grund av att det inte finns tillräckligt med stor torsk att fiska upp! Men det slutar inte där.

För 20 år sedan fiskades ca 30 000 ton årligen från det västra beståndet, förra året fiskades ca 6 000 ton. Internationella havsforskningsrådet (ICES) konstaterade tidigare i år att det västra beståndet är under "biologiskt säkra gränser” och föreslog att kvoten för 2018 skulle sättas mellan 1376 ton och 3541 ton. I natt beslutade ministrarna att kvoten ska vara
5 597 ton! Det vill säga 58 % över en nivå som experterna anser vara ett långsiktigt hållbart uttag.

Lägger vi ihop besluten ser vi att forskarnas rekommendationer inte betyder något för ansvariga ministrar, som med nattens förhandling visat att man värderar Östersjötorskens långsiktiga överlevnad lägre än fiskets kortsiktiga ekonomiska intressen.

Efter förra årets kvotförhandlingar för det västra torskbeståndet hyllades Sverige för att ha försvarat en lägre kvot gentemot övriga medlemsländer och för att man helt stängde trålfisket i västra Östersjön och istället allokerade hela kvoten till kustfisket och passiva redskap. I år är situationen en annan.

Ansvariga beslutsfattare tycks ha slutat lyssna på forskare. Hur ska man annars förklara att de, när bestånden minskar år efter år, när torsken slutat växa, när forskare säger att ”bestånden befinner sig under biologiskt säkra gränser”, väljer att ännu en gång bortse från de vetenskapliga råden.

Finns det någon annan verksamhet där man skulle bete sig på ett liknande sätt, där man aktivt och i strid med vetenskapliga råd förstör källan till sin egen utkomst? I slutändan tillhör fisken dig och mig. Vi väljare har delegerat ansvaret att förvalta denna gemensamma resurs till våra politiker. Idag kan vi konstatera att de gör ett uselt jobb.

Conrad Stralka
Verksamhetschef BalticSea2020

Klicka här för att se beslutade fiskemöjligheter för Östersjön för 2018.