Sök pressmeddelanden

Storspiggen har ökat kraftigt i Östersjön och Bottenhavet. Den är också en art som i dag saknar kommersiellt värde. Med stöd från stiftelsen BalticSea2020 ska forskare vid Umeå universitet undersöka möjligheten att fiska storspigg kommersiellt för tillverkning av fiskfoder. Ett fiske efter storspigg kan ge positiva miljövinster som fler rovfiskar, men också mindre symptom av övergödning längs Östersjöns kuster.

Den ökande mängden storspigg har kopplats samman med negativa effekter på Östersjöns kustekosystem. Sannolikt beror det på att storspiggen äter rovfiskyngel från abborre och gädda och påverkar beståndens tillväxt. Storspiggen äter också bottenlevande djur som djurplankton, vilket minskar betningen på växtplankton. Det i sin tur leder till ökande algblomningar i Östersjöns kustområden.

Ett fiske efter storspigg skulle kunna vända den negativa utvecklingen längs Östersjökusten. Det menar biologer vid Umeå universitet som ska undersöka möjligheten av ett kommersiellt fiske av storspigg för fiskfoder och ta reda på om ett minskat bestånd av storspigg kan öka möjligheten för rovfiskar, som abborre och gädda, att återhämta sig.

Ume univ– Vi tror att ett kommersiellt fiske av storspigg kommer gynna Östersjöns miljöstatus dels genom positiva effekter på kustrovfiskbestånden men också för att det motverkar algblomningar, säger projektledare Pär Byström, universitetslektor på institution för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Han förklarar vidare att ett fiske efter storspigg också ökar möjligheterna för en framtida expandering av fiskodlingsnäringen i Östersjöns avrinningsområden i exempelvis kraftverksmagasin, då netto-närsaltsbelastningen till Östersjön blir noll om fodret som används är baserat på råvaror från samma hav. Fisket skulle också ge inkomster för fiskenäringen då fisket sannolikt inte står i konflikt med övriga intressenter och användare av Östersjöns fiskbestånd.

Projektet är uppdelat i två faser. I den första fasen ska projektet undersöka om det är gångbart att fiska spigg för produktion av fiskfoder. Om den förutsättningen finns, fortsätter projektet in i en andra fas med målet att stimulera ett kommersiellt fiske av storspigg, ett framtagande av fiskfoder och storskaligt utvärdera effekterna på kustekosystemet, då mängden storspigg har minskat.

Storspigg

– Vi på stiftelsen är glada över att få inleda ett samarbete med Umeå universitet och ser fram emot resultaten från det här projektet, som vi hoppas ska bidra till ett bättre rovfiskbestånd och minskad övergödning, säger Conrad Stralka, verksamhetschef, BalticSea2020.

Om projektet
Projektets fas 1 pågår under år 2015 och finansieras av BalticSea2020 med 2 577 000 kronor. Projektet leds av universitetslektor Pär Byström vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Spiggar är vanligen små, långsmala fiskar
på mellan 4 till 8 centimeter.

BalticSea2020 är en privat stiftelse vars mål är att fram till år 2020 bidra till åtgärder för att förbättra miljön i Östersjön. Det skall uppnås genom att förbruka en donation om 500 miljoner kronor på konkreta åtgärder inom forskning, opinionsbildning och aktivt engagemang i projekt.

För mer information om BalticSea2020, klicka här.

För mer information, vänligen kontakta;

Logga Ume univPär Byström, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090 - 786 94 93
E-post: par.bystrom@emg.umu.se.

Conrad Stralka, verksamhetschef BalticSea2020
Telefon: 08-673 97 62
BalticSea2020 Logo pos NYE-post: cs@balticsea2020.org.

Foto: Umeå universitet.