Stiftelsen BalticSea2020 grundades av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till att förbättra kunskapen om Östersjön. Kapitalet kommer att användas kontinuerligt till år 2020, därav namnet på stiftelsen. Under hela perioden har marknadsvärdet på stiftelsens finansiella tillgångar utvecklats positivt vilket medfört att det vid årsskiftet 2016/2017 fortfarande fanns ca 200 miljoner kronor att dela ut. Sedan stiftelsen påbörjat sitt arbete 2006 har styrelsen fattat beslut om anslag på ungefär 550 miljoner kronor till projekt inom Fiske, Övergödning och Information. Totalt har drygt 100 projekt initierats varav ca.15 pågår.

Stiftelsens vision och programförklaring

bc

BalticSea2020 är en privat stiftelse vars mål är att fram till år 2020 bidra till åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö. Det skall uppnås genom att förbruka donationen på konkreta insatser och aktivt engagemang inom åtgärdsprojekt, forskning och opinionsbildning.

BalticSea2020s första år

Kunskapsinsamling och analys
Under 2006 och 2007 fokuserade BalticSea2020's styrelse på att förstå Östersjöns utmaningar. I samråd med Kungliga Vetenskapsakademien etablerades ett vetenskapligt råd bestående av framstående forskare som styrelsen med kunskap och analys. Under denna period genererades flera projekt vars syfte var att etablera ny, samt analysera och sammanfatta befintlig kunskap. Arbetet resulterade i att stiftelsens fokuserade sina projekt och åtgärder inom områdena Fiske, Övergödning och Information.


Programområde Fiske

2007 startade BalticSea2020 flera forskningsprojekt som skulle klargöra fisken och fiskets roll i Östersjön samt hur förvaltningen inom EU och i regionen skulle kunna förbättras. Sedan 2008 har omfattande resurser satsats på att sprida information om fiskens roll för Östersjön, både bland politiker och tjänstemän samt inom EU-parlamentet och kommissionen. 2011 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny fiskeripolitik (CFP). Under remissrundorna arbetade stiftelsen hårt för att säkerställa en den framtida lagstiftningen skulle beakta ekologi och miljöfaktorer vid förvaltning av hav och fiskbestånd. Totalt träffade stiftelsen mer än 200 politiker från 12 länder.

Den reformerade CFP trädde i kraft 2014 och förväntningarna på den nya fiskelagstiftningen var höga, men snart stod det klart att situationen i Östersjön var allt annat än tillfredsställande. Den nyligen antagna fiskelagen hade börjat urvattnas, delar av lagen blev aldrig genomförda och av de delar som infördes är det flera som inte efterlevs av yrkesfisket. Det kanske mest flagranta exemplet är införandet av utkastförbudet 2015. Trots att det är förbjudet kastas än idag stora mängder fin matfisk överbord. Samtidigt pågick stora biologiska och ekologiska förändringar ute i Östersjön. Torskarna blev mindre och mindre och det blev allt svårare att åldersbestämma individerna – vuxna torskar såg ut som tonåringar och ungtorskar som sillar. Fiskare kunde inte ens fånga sina tilldelade kvoter. De senaste åren har torsken trängst ihop till ett stationärt, dvärgartat bestånd som är i för dålig kondition för att följa efter sin föda.

För att vända den negativa utvecklingen beslutade stiftelsen att starta en storskalig kampanj för att informera allmänhet och politiker om torskens situation. Kampanjen pågick under stora delar av 2018 och inkluderade online aktiviteter, storskalig annonsering och skrivande av den rad debattartiklar. Därutöver etablerades en ”Fiskebrief” som skickats ut 11 gånger under 2018 till ca 15 000 prenumeranter. Samtidigt samlades närmare 70 000 namnunderskrifter in till stöd för östersjötorsken.

Sedan tidigare finansierar stiftelsen ett stort projekt - TABACOD (Tagging Baltic Cod) inom vilket forskare, med en kombination av nya tekniker och historiska data, ska utveckla en pålitlig metod för att fastställa ålder och tillväxt hos Östersjöns torskar. Projektet genomförs i samarbete med flera Östersjöländer för att säkerställa förankring och framtida tillämpning. Projektet fick särskilt genomslag under 2018 då det kunde bidra med ny data och kunskap om östersjötorsken, något som visat sig bli avgörande för ICES framtida rådgivning gällande fiskbara kvoter.

För att läsa mer om stiftelsens projekt inom programområdet Fiske, klicka här.


Programområde Övergödning

Flera av de tidiga vetenskapliga projekten inom temaområdet övergödning har bidragit till att utveckla och forma stiftelsens position och de åtgärdsprojekt som senare beslutats av styrelsen.

2009 startade stiftelsen ett eget långsiktigt program vars första rapport ”Best practice manure management” identifierade rötning av grisgödsel, separationsteknologier samt aktiv fosforförvaltning som tre metoder med stor potential att minska näringsläckage från industriella djurgårdar. Rapporten lade grunden till stiftelsens nuvarande demonstrationsprojekt ”Circular manure management program”. Projektet ska - genom kunskap om kostnadseffektiva teknologier, demonstrationsanläggning och kunskapsspridning, visa att industriell djuruppfödning kan bedrivas cirkulärt utan förluster av näringsämnen (fosfor och kväve) till luft och vatten. Under 2013 inleddes ett samarbete med en stor djurgård i Polen med syfte att ta hand om ca 55,000 m3 grisgödsel, vilket motsvaras av en uppfödning av 60,000 grisar per år.

Demonstrationsanläggningen som innefattar separation, surgörning, sluten förvaring och säker spridning av gödsel stod klar hösten 2016. Under 2017 togs linjen i bruk och samtidigt inleddes ett forskningssamarbete med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som genomfört löpande provtagningar i syfte att mäta, utvärdera och optimera linjens effektivitet. 2018 startade arbetet med att skriva en vitbok som ska sammanfatta projektet, dess effektivitet och kostnader.

Hösten 2010 påbörjade BalticSea2020 det storskaliga demonstrations- och forskningsprojektet ”Levande kust” på Ingarö i Stockholms skärgård. Projektets mål är att: ”Genom införande av kända åtgärder - både på land och i vattnet, förbättra siktdjup, minska påväxt av alger samt öka fiskfaunan i ett avgränsat men representativt kustområde”.

Inom huvudprojektet har flera delprojekt genomförts som syftar till att utveckla och bidra med ny kunskap som ska presenteras i projektets vitbok. Bland annat testades aluminiumklorid som fällningssubstans för fastläggning av fosfor i sediment, olika åtgärder för att förhindra läckage av fosfor från närliggande hästgårdar, etablering av dammar för ökad näringsretention, våtmark för att främja produktion av bl.a. gädda samt kalkfilterdiken och strukturkalkning av åkrar i syfte att binda fosfor. Resultatet av insatserna är att fjärden klassats med ”god miljöstatus”! 2018 slutfördes arbetet med projektets vitbok och under andra hälften av året har projektledarna, mycket framgångsrikt, arbetet mad att sprida och etablera kunskap och erfarenheter från projektet bland myndigheter och beslutsfattare.

För att läsa mer om stiftelsens projekt inom programområdet Övergödning, klicka här.


Programområde Information

Ett av stiftelsens mest publika engagemang utgörs av Folke Rydéns och Mathias Klums 10-åriga filmprojekt (BASMAP), som genom 5 dokumentärfilmer och två spelfilmer, på ett nyskapande sätt ska medvetandegöra de 90 miljoner människor som bor i Östersjöns avrinningsområde om hoten och möjligheterna som innanhavet står inför. I perioden 2009 till 2018 har totalt fyra dokumentärfilmer och två naturfilmer producerats och visats i 13 länder, både i och utanför EU. Den första dokumentären handlade om Östersjöns torskfiske, den andra om jordbrukets och djurhållningens påverkan på havet, den tredje om miljögifter och den fjärde om hur Östersjön påverkas av den kommersiella sjöfarten. 2016 beslutades att den femte och sista dokumentären ska flyttats fram i tiden, till 2019. Den sista dokumentären kommer att blicka tillbaka på de teman som tidigare filmats för att se vad som hänt, bra och dåligt, samt titta in i framtiden. Mattias Klums första film ”Betraktaren” visades i SVT under våren 2013. Under 2018 färdigställdes den andra filmen ”Havets Öga” som var en av de första naturfilmer som skildrar livet ovan och under ytan i Östersjön.

Till samtliga filmer har stiftelsen utarbetat och uppdaterat ett omfattande skolmaterial. Skolmaterialet har distribuerats i mer än 55 000 exemplar i Sverige och ca 4 000 exemplar i Finland.

Parallellt med BASMAP finansierade stiftelsen 2010 och 2012 ett filmprojekt under ledning av Joakim Odelberg för att dokumentera effekterna av förlorade fisknät och trålar i Östersjön (s.k. Spöknät). Filmerna sändes i flera länder runt Östersjön och belönades med flera utmärkelser.

I maj 2013 undertecknades avtalen för stiftelsens största projekt fram till idag; totalt 100 miljoner kronor avsattes för etableringen av Baltic Eye, i samarbete med Stockholms universitet. Syftet med Baltic Eye är att: ”Genom långsiktiga analyser, synteser och utvärderingar, stärka den övergripande vetenskapen om Östersjön och ge beslutsfattare redskap och underlag för att kunna hantera miljöproblemen i innanhavet.” Baltic Eye utgörs av sju forskare som är experter på: jordbrukets miljöpåverkan, avrinningsområdets dynamik, miljögifter, fisk- och fiskefrågor, marina habitat, bottensedimentens dynamik och Östersjöns cirkulation och vattenutbyte. Forskarna har stöd av fyra kommunikatörer som skall sprida resultat från dessa olika områden i hela Östersjöområdet. Besök gärna Baltic Eyes hemsida här.

2015 tog styrelsen beslut att anslå 85 MSEK för att uppföra ett unikt kunskapshus om Östersjön på Skansen (Baltic Sea Science Center (BSSC)). Därutöver har Björn Carlson skänkt ytterligare 30 MSEK av privata medel till husets uppförande. BSSC består av utställningar, akvarier, lektionssalar och laboratorium. I flera stora akvarier kommer besökaren att få möta fiskar som t.ex. torsk, piggvar, havsöring, sjurygg, men också olika typer av växtliv, och lära sig mer om den marina miljön. De pedagogiska rummen, som i första hand riktar sig till högstadie- och gymnasieelever, lyfter fram fyra olika miljöutmaningar; övergödning, överfiske, miljögifter och utarmad mångfald, aktuell forskning och framtida lösningar. Här finns det också utrymme för undervisning i skolsal och laboratorium – en plats för nästa generation att skapa förutsättningar för ett renare hav. Utställningens innehåll utarbetas i tätt samarbete med forskare från två av Sveriges största universitet - Stockholms universitet (SU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Huset ska vara en plats dit alla kan gå för att lära sig mer om Östersjöns unika miljö. Här får man insikt om den svåra situation som havet befinner sig i men man får också veta vad vi tillsammans kan göra för att vända utvecklingen i positiv riktning. För mer information om Baltic Sea Science Center, besök Skansens hemsida.

För att läsa mer om stiftelsens projekt inom programområdet Information, klicka här.