Stiftelsen BalticSea2020 grundades av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till att förbättra kunskapen om Östersjön. Kapitalet kommer att användas kontinuerligt till år 2020, därav namnet på stiftelsen. Under hela perioden har marknadsvärdet på stiftelsens finansiella tillgångar utvecklats positivt vilket medför att det vid årsskiftet 2016/2017 fortfarande fanns ca 200 miljoner kronor att dela ut. Sedan stiftelsen påbörjat sitt arbete 2006 har styrelsen fattat beslut om anslag på ungefär 550 miljoner kronor till projekt inom Fiske, Övergödning och Information. Totalt har drygt 94 projekt initierats varav ca.18 pågår.

Stiftelsens vision och programförklaring

bc

BalticSea2020 är en privat stiftelse vars mål är att fram till år 2020 bidra till åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö. Det skall uppnås genom att förbruka donationen på konkreta insatser och aktivt engagemang inom åtgärdsprojekt, forskning och opinionsbildning.

BalticSea2020s första år

Kunskapsinsamling och analys
Under 2006 och 2007 fokuserade BalticSea2020's styrelse på att förstå Östersjöns utmaningar. I samråd med Kungliga Vetenskapsakademien etablerades ett vetenskapligt råd bestående av framstående forskare som styrelsen med kunskap och analys. Under denna period genererades flera projekt vars syfte var att etablera ny, samt analysera och sammanfatta befintlig kunskap. Arbetet resulterade i att stiftelsens fokuserade sina projekt och åtgärder inom områdena Fiske och Övergödning. Därefter har ytterligare tre arbetsområden tillkommit. Under år 2007 startades Opinion & film och under 2010 lade stiftelsens styrelse grunden till arbetsområde Levande kust. Under 2013 grundlades det femte arbetsområdet då stiftelsen träffade avtal med Stockholms Universitet om att starta en ny verksamhet ”Baltic Eye” vars syfte är att syntetisera, popularisera och sprida kunskap om Östersjön till beslutsfattare och allmänhet. Under 2014 beslöt BalticSea2020 att ändra stiftelsens programområden, främst för att tydliggöra stiftelsens arbetsområden. De nya programområdena är Fiske, Övergödning och Information.

Programområde Fiske
2007 startades flera forskningsprojekt som skulle klargöra fisken och fiskets roll i Östersjön samt hur förvaltningen i regionen och EU fungerar och skulle kunna förbättras. Från 2008 har stiftelsen satsat omfattande resurser på att sprida information om fiskens roll som miljökatalysator för Östersjön, både bland politiker och tjänstemän i regionen och inom EU-parlamentet och EU-kommissionen. Bl.a. bidrog stiftelsen 2010 till att vetenskapligt kartlägga torskens roll för Östersjöns ekosystem samt kopplingen mellan torskbestånd och algblomning. När EU-kommissionen i juli 2011 presenterade sitt första förslag till ny gemensam fiskeripolitik (CFP) startade stiftelsen en omfattande påverkanskampanj i syfte att säkra innehållet i kommissionens progressiva förslag. Inom ramen för påverkansarbetet har BalticSea2020 särskilt betonat: Ekosystemansatsen (alla miljöeffekter av fiskeriförvaltningen skall vägas in), MSY (fiskbestånden skall vara större än den sk Maximum Sustainable Yield), Utkastförbud (all fisk som fångas skall landas och räknas av från årets kvot), Regionalisering (förvaltning skall beslutas av EU medan tillämpningen hanteras av medlemsländerna), Individuella, överförbara kvoter (för att komma tillrätta med överkapacitet bör fiskefartygen tilldelas tidsbegränsade nyttjanderätter som kan säljas). Totalt har stiftelsen träffat och diskuterat CFP med mer än 200 politiker från 12 länder. Den nya CFP trädde i kraft 1a januari 2014.

Förväntningarna på den nya fiskelagstiftningen var höga, men snart stod det klart att situationen i Östersjön var allt annat än tillfredsställande. Torskarna blev mindre och mindre och det blev allt svårare att åldersbestämma individerna – vuxna torskar såg ut som tonåringar och ungtorskar som sillar. Fiskare kunde inte ens fånga sina tilldelade kvoter. De senaste åren har ett stationärt, dvärgartat torskbestånd etablerats som är i för dålig kondition för att följa efter födan. För att vända den negativa utvecklingen har stiftelsen beslutat att återigen börja arbeta för torsken. Först och främst måste allmänheten informeras om torskens situation, samtidigt som en utredning startats för att utreda torskfiskets värde ur olika perspektiv och möjligheterna till ett trålfiskestopp i Östersjön. Projektet startade 2017 och kommer att pågå under flera år.
Ett stort internationellt projekt som kommer ha stor betydelse för den framtida förvaltningen av torsk, och som stiftelsen finansierar, är TABACOD. Syftet är att lösa problemet med åldersbestämning av torsk. För att kunna förvalta torsken behöver forskarna kunna uppskatta torskens ålder som i sin tur ger kunskap om beståndets sammansättning. Dessa fakta är viktigt beslutsunderlag när EU-kommissionen sätter de årliga fiskekvoterna. Projektet leds av Karin Hüssy från DTU Aqua och genomförs i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Thünen Institute i Rostock (TI-OSF) och National Marine Fisheries Research Institute i Gdynia (NMFRI).

2010 initieras ett samarbetsprojekt med Marine Stewardship Council (MSC) i syfte att sprida kunskap om MSC i Östersjöregionen. Målet var att hjälpa konsumenter att handla lagligt fångad fisk som fiskas på uthålliga och väl förvaltade bestånd. Det tre första årens arbete fokuserade på Sverige, Danmark och Tyskland. 2013 anslogs ytterligare medel för etablering av MSC i Polen och Finland. Projektet har varit tongivande i att öka kännedomen om MSC i Östersjöregionen.

2010 startade också ett viktigt kustprojekt tillsammans med Sportfiskarna - "Storskalig satsning på stärkta rovfiskbestånd". Initialt finansierades en förstudie i syfte att identifiera lämpliga områden som kan användas som yngelfabriker för gädda och abborre. Det projektet utvecklades till ett fullskaligt pilotprojekt med primärt fokus på abborre.

2011 påbörjade stiftelsen ett samarbetsprojekt med WWF i Polen, som senare breddades till att också inkludera Naturskyddsföreningen i Litauen. Projektet syftade till att utveckla kunskap och metoder för att rensa Östersjön på spöknät. Projektet lyckades samla in totalt 40 ton spöknät och en interaktiv databas etablerades där fiskare rapporterar in förlorade nät. Databasen administreras idag av den polska kustbevakningen.

För att läsa mer om stiftelsens projekt inom programområdet Fiske, klicka här.

Programområde Övergödning
Flera av de tidiga vetenskapliga projekten inom programområdet Övergödning har bidragit till att utveckla och forma stiftelsens position. Exempelvis "Ecological Engeneering" som undersökt huruvida det är möjligt att syresätta öppet hav och kustzoner mekaniskt. Under 2009 initierades två tillämpade forskningsprojekt. "Miljömusslor", som syftade att utveckla musselodling till en kostnadseffektiv miljöåtgärd för att förbättra kustvattenkvaliteten i Östersjön, och "Åtgärder mot fosforläckage i från jordbruk" som ska klarlägga fosforreduktionspotentialen och kostnadseffektiviteten för dikesdammar och dikesfilter. Resultaten visar att musselodling inte är en kostnadseffektiv åtgärd för att rena Östersjön medan dikesfilter har stort potential som miljöåtgärd inom jordbruket.

2009 tog stiftelsen fram rapporten ”Best practice manure handling” som identifierade säker förvaring av grisgödsel, separationsteknologier samt aktiv fosforförvaltning som tre metoder med stor potential att minska näringsläckage från industriella djurgårdar. Rapporten blev sedermera startpunkten för stiftelsens nuvarande tioåriga program ”Intensive Pig Production Program (IPPP)” som syftar till att - "genom fördjupad kunskap om kostnadseffektiva metoder och teknologier, demonstrationsanläggning, kunskapsspridning och påverkansarbete - förhindra näringsläckage från intensiv grisuppfödning och jordbruk till Östersjön". Det projektet går nu in i en spännande fas där arbetet med att etablera åtgärder i Polen påbörjats i samarbete med lokala jordbruksaktörer. Parallellt med det praktiska arbetet skrivs en vitbok om åtgärderna, dess effektivitet och tillämpbarhet. Vitboken ska presenteras och spridas till aktörer i hela regionen när projektet är klart.

Hösten 2010 etablerade stiftelsen det storskaliga projektet kallat ”Levande Kust”. Projektmålet är att ”genom införande av kända åtgärder - både på land och i vattnet, förbättra siktdjup, minska påväxt av alger samt öka fiskfaunan" i ett avgränsat men representativt område i Stockholms skärgård. Den slutliga målsättningen är att skriva en vitbok över hur övergödda kustområden kan restaureras samt till vilka kostnader detta låter sig göras. Våren 2012 invigdes projektet av miljöminister Lena Ek samtidigt som åtgärder på land och i vattnet, i Björnöfjärdens viksystem, började genomföras. Projektet har vid utgången av 2014 genomfört ett tiotal åtgärder och forskningsprojekt. Några av dessa är: aluminiumbehandling för att permanent binda fosfor i bottensediment, etablering av dikesfilter och fosfordammar i anslutning till åkermark, uppgradering av enskilda avlopp samt handhavandeinstruktioner för närliggande jordbruk och hästgårdar. Vidare genomförs flera åtgärder som syftar till att stimulera återetablering av växt- och djurliv i bottnar och i vattnet bl.a. genom inplantering av blåstång samt etablering av lekplatser för gädda och abborre. Resultatet av insatserna fram till idag är att vattnet i vikarna nu klassas med "god miljöstatus". 2016 är nästan samtliga åtgärder genomförda och arbetet inom projektet fokuseras nu på att sammanställa, analysera och beskriva resultaten samt färdigställa vitboken, därefter kommer resultaten att spridas till aktörer och institutioner runt hela Östersjön.

För att läsa mer om stiftelsens projekt inom programområdet Övergödning, klicka här.


Programområde Information
Ett av stiftelsens mest långsiktiga engagemang är Folke Rydéns och Mattias Klums tioåriga filmprojekt (Baltic Sea Media Project, BASMAP) som på ett nyskapande sätt ska medvetandegöra de 90 miljoner människor som bor runt Östersjön om hoten och möjligheterna som innanhavet står inför. Sedan 2009 har stiftelsen finansierat fyra TV-dokumentärer: "Alla torskar" (2009), som handlar om Östersjöfisket och fiskeriförvaltningen, "Vårt grisiga hav" (2011) som handlar om hur övergödningen påverkas av industriell djuruppfödning och "Den andra vågen" (2013) som handlar om miljögifternas påverkan på människor. 2015 har den fjärde dokumentären ”Hotet på havet” börjat sändas. Dokumentären skildrar sjöfartens omfattning och påverkan på Östersjön. TV-dokumentärerna har sänts i alla länder runt Östersjön samt i Frankrike och Kanada. 2013 TV-sändes också filmen "Betraktaren" som skildrar livet i och runt Östersjön och visar tittaren allt det vackra som finns i Östersjöns flora och fauna. Den andra spelfilmen i serien kommer att färdigställas under 2017 och sändas 2018.

Parallellt med dokumentärfilmerna har ett utbildningsmaterial för högstadieelever publicerats som består av filmer med tillhörande instuderingsmaterial. Skolpaketet har distribuerats i mer än 40,000 lärarexemplar i både Sverige och Finland, och det bedöms att mer än 500 000 elever har arbetat med instuderingsmaterialet.

Under 2010 initierade stiftelsen ett filmprojekt under ledning av Joakim Odelberg för att dokumentera nedskräpning och spökfiske i Östersjön. Filmen sändes i flera nordiska länder och har rönt medial uppmärksamhet samt belönats med flera utmärkelser. 2012 anslog stiftelsen pengar till en uppföljning av den första filmen för att belysa frågan ytterligare och också inkludera fler länder i arbetet med att rensa spöknät.

I februari 2013 avsatte BalticSea2020 100 miljoner kronor för att starta Baltic Eye, ett projekt i samarbete med Stockholms Universitet. Syftet är att: med långsiktiga analyser, synteser och utvärderingar ska Baltic Eye stärka den övergripande vetenskapen om Östersjön och ge beslutsfattare redskap och underlag för att kunna hantera miljöproblemen i innanhavet. Forskarna vid Baltic Eye ska bl.a. arbeta med ”Jordbrukets miljöpåverkan”, med fokus på bl.a. åtgärder mot näringsläckage och effekter på Östersjön. ”Avrinningsområdets dynamik”, med fokus på Östersjöområdets närings- och föroreningsflöden. ”Miljögifter”, med fokus på kemiska föroreningar i Östersjön. ”Fisk- och fiskefrågor”, med fokus på Östersjöns fiskeriförvaltning i ett ekosystemperspektiv. ”Marina habitat”, med fokus på bl.a. förvaltning av marina livsmiljöer och skyddade områden. ”Bottensedimentens dynamik”, med fokus på bl.a. lagring av näringsämnen och miljögifter.

2015 inledde BalticSea2020 och Skansen ett nära samarbete i syfte att uppföra ett unikt kunskapshus om Östersjön på Skansen. Målet är att öka allmänhetens kännedom om havet samt erbjuda en möjlighet för skolelever där de kan lära sig mer om Östersjön och den framtid innanhavet står inför. Östersjöhuset (Baltic Sea Science Center) kommer att bestå av utställningar, akvarier, lektionssalar och laboratorium. I tre stora akvarier kommer besökaren att få möta fiskar som t.ex. torsk, piggvar, havsöring, sjurygg, men också olika typer av växtliv. De pedagogiska rummen, som i första hand riktar sig till högstadie- och gymnasieelever, kommer att lyfta fram fyra olika miljöutmaningar – övergödning, överfiske, miljögifter och utarmad mångfald, aktuell forskning och framtida lösningar. Här kommer det också att finnas utrymme för undervisning med skolsal och laboratorium – en plats för nästa generation att skapa förutsättningar för ett renare hav.

För att läsa mer om stiftelsens projekt inom programområdet Information, klicka här.