Från fattigt till riktsail_alfred
Östersjön var ursprungligen ett ganska näringsfattigt hav. Under 1900 talet har befolkningen i avrinningsområdet vuxit, matproduktionen har intensifierats och tillströmningen av näringsämnen från jordbruk, köttproduktion, hushåll och båttrafik till Östersjön har ökat kraftigt. Övergödning anses idag vara Östersjöns mest akuta miljöproblem och därför är åtgärder för att minska näringsutsläpp i Östersjöområdet numera högt prioriterat både på EU-nivå och inom ramen för HELCOM-samarbetet.

Mer näring ger döda bottnar
Övergödning gynnar främst växtplankton och snabbväxande fintrådiga alger på bekostnad av fleråriga arter som blåstång, ålgräs och kransalger. Mycket växtplankton i vattnet gör vattnet grumligare och när ljuset inte når ner i djupet kan växter och alger inte leva lika långt ned som i klart vatten. Djuputbredning för alger och vattenväxter är ett viktigt mått på vattenkvalitet.

Den ökade mängden växtplankton faller förr eller senare till botten och bryts de ned av djur och bakterier som förbrukar syre. I många kustområden och i öppna Egentliga Östersjöns djuphålor tar syret på bottnarna slut under kortare eller längre perioder. Djur som lever i dessa områden dör eller flyr.

De giftiga algblomningarna ökar
Övergödning resulterar också i omfattande blomningar av blå-gröna ”alger” (som egentligen är cyanobakterier). De illaluktande algerna stör friluftslivet och bidrar också till bottendöden när de dör. Algblomningar är en naturlig del av Östersjön men har ökat kraftigt i omfattning sedan 1960-talet.

Åtgärda orsaker eller lindra symptomen?
BalticSea2020s stödde initialt vetenskapliga projekt vars resultat har bidragit till att utveckla och forma stiftelsens arbete. I tvärvetenskapliga workshops diskuterades om syresättning eller andra liknande åtgärder är lämpliga och genomförbara för att komma till rätta med övergödningen och syrebristen. Slutsatsen blev att den enda varaktiga åtgärden för att minska övergödningen är att minska läckaget av näringsämnena kväve och fosfor från land, vilket BalticSea2020 satsar på genom ett antal olika projekt. Vattenmiljöns tillfrisknande kan skyndas på med hjälp av åtgärder i havet, men det löser inte problemet på lång sikt.

Fokus på uthållig köttproduktion
Många olika åtgärder behövs för att minska tillflödet av kväve och fosfor från land. BalticSea2020 fokuserar på att minska läckaget från storskalig köttproduktion där stora mängder näringsrik gödsel produceras. Fosfor och kväve i gödsel som inte hanteras rätt är en betydande källa till övergödningen i Östersjön. Sedan 70-talet har köttproduktionen intensifierats i Europa och runt Östersjön. De stora djurgårdarna klassificeras i EU:s regelverk som industrier vars utsläpp måste regleras. Regelverket för gödselhantering har hittills varit svagt och tillsynen bristande. BalticSea2020 arbetar för tydligare regler så att kväve och fosfor inte läcker till vatten. Helst ska näringen i gödslet effektivt återföras till åkern och matproduktionen.