birds_alfred

Fiskbestånden i Östersjön påverkar på olika sätt hela den marina miljön och förvaltningen av fiskbestånden är därför central, inte bara för fiskenäringen men också för Östersjöns miljötillstånd. Algblomningar och fintrådiga alger, för de flesta mer kända som ”slem” som växer i grunda vikar till exempel är symptom på övergödning som även påverkas av hur fiskbestånden förvaltas. Genom att öka mängden stor torsk och andra rovfiskar kan dessa effekter av övergödningen lindras. Även om Östersjöstaterna idag arbetar intensivt med att minska övergödningen kommer detta att ta lång tid och det är därför viktigt att fiskbestånden förvaltas så att mängden algblomningar minimeras.

Fiskens viktiga roll i Östersjön
Näringsämnen i vattnet bidrar till att växtplankton växer bättre, växtplankton äts av djurplankton som i sin tur äts av småfisk såsom strömming eller skarpsill. Småfisken äts av större fiskar som torsk eller lax. Om det finns mycket strömming och skarpsill äter de upp en stor mängd djurplankton vilka då minskar. Minskande mängd djurplankton skapar goda förhållanden för växtplankton som leder till att de storskaliga algblomningarna blir mer omfattande (Cassini et al., 2008. Multi-level trophic cascades in a heavily exploited open marine ecosystem. Proc. R. Soc. B 275: 1793-1801). Därför är det viktigt för miljön i Östersjön som helhet, att stora rovfiskar som torsk och gädda gynnas på bekostnad av sill och skarpsill och inte tvärt om. Algblomningar är ett årligen återkommande naturligt fenomen i Östersjön, men omfattningen har ökat på grund av mer näringstillförsel genom olika mänskliga aktiviteter. Algblomningarna leder också till syrefria bottnar vilka gör att mer näringsämnen läcker från Östersjöns bottnar vilket i sin tur ökar algblomningarna. Syrefria bottnar tros också leda till brist på föda till uppväxande torsk som annars lever av bland annat bottendjur.

Hållbara fiskbestånd gynnar alla
Fiskeriförvaltningen i Östersjön framhålls numera som den mest framgångsrika i EU. I mitten på 2000-talet stod torskbestånden i Östersjön på ruinens brant men sedan dess har Östersjöländerna beslutat om förvaltningsplaner och skördestrategier, man har varit restriktiva med kvotökningar och minimerat olagligt fiske. Detta har lett till att beståndsstorleken har tredubblats för vissa av bestånden och fiskekvoterna har kunnat fördubblas. Kvoterna är numera också betydligt mer stabila från år till år vilket hjälper industrin att planera och maximera sina vinster. Detta visar hur både fiskbestånden och industrin tjänar på en bra förvaltning och att det inte behöver ta särskilt lång tid att förbättra beståndssituationen.

Aktuella frågeställningar
Torsken i Östersjön är dock fortfarande förhållandevis liten och det finns få stora gamla individer. Målen för fiskeriförvaltningen är fortfarande inte heller knutna till effekterna på Östersjöns miljö och fiskeriförvaltningen är i hög grad frikopplad från förvaltningen av Östersjöns miljö i övrigt. Fiskeriförvaltningen i Östersjön påverkas i hög grad av EU:s regelverk och det saknas en diskussion mellan Östersjöns stater om hur förhållandet mellan torsk, sill och skarpsill bör vara. Dessa frågor arbetar BalticSea2020 med på olika sätt och du kan läsa mer om våra projekt här.