Var töms miljoner liter toalettavfall från en kryssningsbåt? Var töms skogsbruks-, jordbruks-, industri- och djurbruksavfall? Ja, allt töms rakt ut i Östersjön. Stora fabriker och företag har alltid levt i harmoni med havet, men sedan ändrades deras sätt att hantera det. 

Baltic Sea shore line

På grund av det ekonomiska intresset har varit större än ekologisk hållbar utveckling, dumpar företag och fabriker alla gifter, kemikalier och näringsämnen i Östersjön. Idag tar Östersjön emot ca 30.000 ton fosfor och 1.000.000 ton kväve varje år (ii). Resultatet är tydligt där utbredningen av döda bottnar täcker en tredjedel av Östersjöns bottnar på grund av algblomningen (iii). Döda bottnar kan beskrivas som en syrefri havsbotten som tar livet av levande organismer. Idag kan man t.ex. se många kräftdjur som sträcker upp sina bakdelar, där gälarna sitter, från botten för att fånga upp det sista syret som finns kvar (iv). Ingenting kan fungera sämre än det system vi har idag. Så är det inte dags för företag som har stor påverkan på Östersjön att vända den negativa utvecklingen? Eller är fortfarande pengar viktigast?

Östersjön är ett känsligt hav där det tar 30 år innan hela havets vatten har bytts ut mot nytt vatten (v). Ändå släpper båtar, k-märkta av statens Maritima museer, och andra kryssningsbåtar som kryssar runt till mellan länder i Östersjön, ut sina avloppsvatten rakt ut i havet. Många ägare av kryssningsbåtar säger att den enda förklaringen till varför de släpper ut toalettavfallet rakt ut i havet är att inga länder förutom Sverige har tömningsstationer som man kan tömma ut avfallet i (vi). Om kryssningsbåtar inte ändrar sitt sätt att hantera sitt avfall så kommer havets känsliga ekosystem förändras. De flesta arter kan inte anpassa sig till snabba förändringar och drabbas hårt eller dör. Obalans av näringsämnen som kommer från avfallet, påverkar i sin tur näringskedjan och näringsväven i havet. I en näringsväv har man kopplat ihop flera näringskedjor som i sin tur visar hur organismer, genom att leva av varandra, överför energi och näring från en organism till andra organismer.

Användning av fossila bränslen har ökat och många jordbrukare använder ännu mer konstgödsel. Polen, Ryssland och Vitryssland som har det största utsläppet av gödsel har ökat sin produktion av djur och jordbruk för att förbättra sin ekonomi. De bryr sig inte om hur illa det ligger till för Östersjön och klagar ofta på att de inte har råd med att ta hand om sina avfall. Resultatet av deras utsläpp är tydligt där områden med bottendöd till följd av övergödning i Östersjön är nästan lika stor som hela Danmark (vii). Övergödningen kan beskrivas som en obalans av näringssalter, t.ex. kväve N och fosfor P, i havet. Dessa näringsämnen är byggstenar i allas DNA. När halter av kväve och fosfor höjs i havet leder det till att algblomningen växer snabbare. Algblomning bildar i sin tur stora mängder dött organiskt material. Vid nedbrytningen av det döda organiska materialet går det åt syre (O2). När syret är slut dör djuren som är beroende av syre. Idag står vi inför två problem eftersom forskarna säger att den globala uppvärmningen också leder till att algblomningarna blir kraftigare. Mängden av alger ökar när det är varmare och när istäcket smälts på grund av mildare vinter så rinner ännu mer näringsämnen ut i Östersjön (viii). Vi kan dra slutsatsen att vi måste tänka mer på hur vi hanterar våra resurser och att havet inte tål att ta emot allt avfall från stora fabriker.

Men man kan vända den negativa utvecklingen genom att länder samarbetar och att alla företag i samhället hantera sina utsläpp på ett hållbarare sätt. Vi har två möjliga framtidsscenarier för Östersjön. Antingen kan man stoppa övergödningen och då kommer Östersjön må bättre. Arterna kommer kunna återhämta sig, våra barnbarn kommer kunna bada och äta fisk i framtiden, men det krävs att alla runt Östersjön agerar. Vi som individer kan köpa ekologiska varor (eftersom de som producerar varorna via ekologiskt jordbruk brukar tar hand om sin gödsel på ett bra sätt). Varför inte sluta handla varor från företag som inte producerar ekologiskt och inte tar hand om sina näringsämnen? Även vi elever som inte äger något företag, har ändå en stor betydelse för havet. Vi kan alltid cykla eller gå till gymnasiet istället för att åka bil eller buss för att minska utsläppt av koldioxid och andra gifter. Vi kan också äta mindre torsk så att de kan återhämta sig.

Alla städer runt omkring Östersjön måste bygga flera tömningsstationer för kryssnings- och fritidsbåtarna. Östersjön tål inte att vara gratis längre. Eller varför inte förbjuda toalettavfall från kryssningsbåtarna som Sverige gjorde 2015 (ix). Det finns en del som tycker att det är en dum idé att bygga tömningsstationer. De menar att även om det finns tömningsstationer i olika länder, så är det en lång sträcka mellan länderna. De menar att båtarna har lite utrymme för toalettavfall och då blir de fulla snabbt och därför måste allt toalettavfall tömmas ut i havet. Men om båtarna har ont om utrymme, då är bästa sättet att satsa pengar på att bygga extra torrtoaletter i båten som inte kräver någon tillförsel av vatten. På så sätt kan båtar hinna tömma sina avloppsvatten på land istället för att dumpa det i havet. Kostnaden för att bygga torrtoalett beror på hur stor båten är, men det skulle inte kosta mer än arternas liv.

De flesta jordbruksägare säger att det är omöjligt att minska mängden kväve och fosfor på grund av att de moderna jordbruken kräver ännu mer gödsel för att ge tillräcklig produktion till hela befolkningen. De menar att när befolkningen ökar, så växer också industrin och produktionen av mat. Anledningen varför de tycker så, handlar mest om deras privata intressen för ekonomisk tillväxt. De flesta fabriker väljer det som ger mest vinst och pengar, och inte vad som är mest miljövänligt. En bonde vill helst satsa pengarna på att öka antalet djur än att slösa sina pengar på att ta hand om sin gödsel. Att dumpa gödsel i havet är ju gratis (x). Runt omkring St Petersburg finns det många hönsfabriker och deras mål är att öka sin produktion till en miljard ägg årligen. Ägarna av fabrikerna är inte bekymrade över gödseln och säger att: ”Problemet med övergödning är påhittat och att höns är en normal, biologisk, organisk ren produkt som passerar via en biologisk kropp”(xi). Men forskarna har visat att floder vid hönsfabriker redan är påverkade av gödsel, där antalet fiskar har minskat kraftigt. Det är detta vatten som sedan rinner ut i Östersjön.

Varför ska jordbruket, djurfabriker och industrier inte hantera kvävet på ett miljövänligt och billigt sätt? Kväve behöver inte vara ett problem för ekosystemet och näringspyramiden om det hanteras på ett bättre sätt. Låt oss jämföra hur kväve kan hanteras på annat sätt än att det dumpas i havet. Ett bra alternativ är våtmarker. Resan i en våtmark handlar mycket om biologiska och kemiska processer. Nedan berättar jag kortfattat huvuddragen vad som händer i en våtmark.

När mängder av näringsämne hamnar i våtmarken så sker en nitrifikation med hjälp av bakterier som finns i en syrerik miljö (O2). I den delen av våtmarken finns det kväve i form av ammonium (NH4), men bakterier äter upp en del av ammoniumet (NH4) tillsammans med syre (O2) och då skapas nitrit (NO2) men som sedan omvandlas snabbt till nitrat (NO3). Sedan förs nitrat till ett annat steg i våtmarken som kallas för starrträsk. Starrträsk är syrefattig miljö, i den delen sker denitrifiktion. Där finns en annan sorts bakterie. Med hjälp av dessa bakterier omvandlas 50 % av nitratet (NO3) till kvävgas (N2) som är ofarligt för miljön och släpps ut i luften. Under hela resan som tar sju dagar så minskar kvävemängden i vattnet med 50 % ,vilket gör att vi kan dra slutsatsen att vi kan minska mängden kväve på ett naturligt sätt om vi bara försöker och lägger en del av våra pengar till hantering av avfallet (xii).

skiss fataneh

Vårt andra framtidsscenario för Östersjön kan se annorlunda ut. Östersjöns miljö påverkas negativt på grund av obalans av antal arter i ekosystemet. Övergödningen leder till kraftig algblomning vilket t.ex. orsakar att torskarna dör. När det blir mindre torsk i havet ökar sillen i antal. Mer sill ger färre djurplankton - eftersom sillen äter dem. Färre djurplanktorna ger mer alger, eftersom djurplankton äter alger. När vattnet täckts av alger då grumlas det och då når inte solljuset ned till viktiga vattenväxter som blåstång. När algerna i sin tur dör då faller de ner till botten. Det går åt en stor mängd syre för att bryta ner det organiska materialet, vilket leder till syrebrist på botten. Syrebrist kväver djur- och växtlivet i Östersjön - ett väldigt allvarligt problem som påverkar ekosystemet. En av arterna som påverkas är blåstången som är Östersjöns barnkammare. Om blåstången försvinner så kommer andra arter också försvinna steg för steg tills inget är kvar (xiii).

skiss2 fataneh

Övergödningen påverkar inte bara ekosystem i havet, den påverkar i sin tur oss människor som är bundna till naturen. En ohållbar utveckling i havet leder även till att vi kommer äta mindre fisk och många som jobbar inom fiskindustrin kommer inte kunna jobba med fiske och havet längre. Speciellt fattiga länder/familjer som försörjer sig på den egna fisk som de fiskar upp, kommer att drabbas hårt. För dessa familjer kan fisk vara ända sättet de kan överleva på och att möjligtvis sälja den på marknaden för att tjäna en slant. Vi vet inte heller vilka arter som kan bli användbara som mat och medicin i framtiden.

Så vad tycker företag som tjänar pengar på havet, är det dags att vända den negativa utvecklingen och låta Östersjön leva vidare eller är ekonomin fortfarande viktigast?

Fataneh Hasani, Nynäshamns gymnasium

Ansvarig lärare: Marcus Hagman

Källor:

i) http://www.havet.nu/?d=31

ii) http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fem­‐miljoner‐liter‐toaavfall‐pa­‐en­‐kryssning, 
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/sa-­har‐vill­‐vi-­radda-­ostersjon

iii) http://www.transportstyrelsen.se/sv/Publikationer/Sjofartspublikationer/Fritidsbatliv

iv) Vårt grisiga hav ‐ vad vi bör veta om övergödning (2011)

v) https://vimeo.com/148507452 

vi) https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fritidsbatar/Batlivets-miljofragor/
http://www.havet.nu/?d=31
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fem‐miljoner-­liter-­toaavfall-­pa-­en-­kryssning 
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/sa‐har-­vill-­vi-­radda-­ostersjon 
http://www.wwf.se/vart-­arbete/hav-­och-fiske/radda-­ostersjon/minska-­overgodningen/1133391-­overgodning-ostersjon

vii) https://vimeo.com/148507452

viii) http://www.wwf.se/press/1183903-­‐doda-­bottnar-­ett-­vaxande-­problem-­for-­ostersjon 

ix) http://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fritidsbatar

x) https://vimeo.com/148507452

xi) https://vimeo.com/148507452 

xii) http://www.nynashamn.se/Bygga-bo-och-miljo/Vatten-och-avlopp/Alhagens-vatmark-i-Nynashamn.html 
http://www.naturvardsverket.se/Sa-­mar-miljon/Vatten/Vatmark/

xiii) http://www.havet.nu/?d=31 
http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/vasterhavet/beslut‐fp/miljoproblem/Pages/miljoproblem_2.aspx 
http://www.wwf.se/wwfs-­arbete/hav‐och-­fiske/radda-­ostersjon/1181754-­radda-­ostersjon-­startsida 
https://vimeo.com/148507452

Elever på Nynäshamns gymnasium har utifrån BalticSea2020:s skolmaterial om Östersjön arbetat vidare med frågor rörande hav som engagerar dem lite extra, och bland annat skrivit egna artiklar (insändare). En gång i veckan, med start i april och under tio veckor framöver, kommer BalticSea2020 publicera deras insändare i en följetong.