Under flera hundra år har man haft olika myter om havet. Det unika och oändliga vattnet som vanliga, sällsynta, ja där alla sorters växter och djur levde. Dessa ljusa tankar från förr önskar jag att jag kunde hålla kvar vid än idag. Men mänskligheten blir allt mer brutal och jag ser inte mer än ett övergött och trist hav i framtiden. Finns det hopp? Ja, kanske, men då är det dags att sätta gränser för utsläpp i havet nu! 

Att havets framtid inte är självklar finns det inget tvivel om. Ju mer vi går in i ämnet upptäcker vi nya områden som har lett till vilket skick havet befinner sig i idag. All utfiskning, dumpning av giftiga oljor och all nedskräpning är få av dessa faktorer. Tänker vi någonsin på havets mående? Är vi medvetna om allt skräp som årligen hamnar i havet? Siffrorna är nästan skrämmande. Årligen så är det bland 40 ton mikroplaster som kastas ner i havet säger en artikel från ’’Naturskyddsföreningen’’. Havet som inte gör något mer än nytta till oss människor är även hotat av våra handlingar. Vi förstör haven med våra egna händer, den biologiska mångfalden och havets unika ekologi, när vi samtidigt vet att allt liv på jorden är i behov av vatten. När alla organismer i havet dör så bryts näringskedjans system, vilket i sin tur leder till att alla växter i havet växer på allt fortare och att havet tillslut blir syrefattigt. En viktig fråga som dyker upp är, ansvarar någon för havet? Svaret på den frågan är ett självklart ja säger Isabella Lövin i sin bok ’’Tyst hav’’. Havet är gemensamt, det är allas och varje individ står för de stora miljöproblemen, menar hon. Eftersom ingen har i uppgift att rena dessa hav så förvandlas haven sakta men säkert till en soptipp på grund av allt skräp. Att man lämnar sitt avfall i hopp om att havet ska ta hand om det är helt enkelt bara ett betydligt absurd idé. Östersjön är ett innanhav som är utsatt väldigt mycket då det är instängt mellan många länder.

Många anser att kasta ner skräp i havet vore praktiskt. Haven är oerhört stora och borde kunna ta hand allt avfall som hamnar däri. Allt som hamnar i havet flyter antingen iväg eller sjunker ner till havets botten och försvinner. Därför borde det vara effektivt att kasta skräp i havet än på land. Nej. Bara för att något inte syns innebär inte det att de fortfarande inte finns kvar och ställer till det för organismerna i havet. Allt skräp befinner sig fortfarande i havet, möjligtvis utan att vi människor lägger märke till det, men något som vi däremot kan se är konsekvenserna och hur allt ’’osynligt skräp’’ påverkar oss alla på olika sätt.

Tabell havetaringensoptipp

Orsaken bakom miljontals fåglar och hundratusentals däggdjurs död är de marina skräp som kommer från havet. Olyckligtvis så är det inte bara soporna som ligger på ytan som syns och räknas. Otroliga mängder plast som ligger längst ner på havets botten är en av de viktigaste faktorerna som orsakar de marina djurens död. Plast som hamnar nere i havet kan uppfattas som föda hos de vattenlevande varelserna. Vi kan ta sköldpaddan som exempel. Det finns sju arter av havssköldpaddan och alla dessa arter är utrotningshotade och det är just dessa varelser som attraheras av plasterna eftersom de påminner om maneter. Sköldpaddan har funnits många hundra och nu är det vi människor som försöker ta död på de kvarstående sköldpaddorna. Mikroplaster som är små plastbitar kan också uppfattas som mat. Dessa mikroplaster sägs även vara kopplade till miljögifter som i sin tur påverkar individer i den högre näringskedjan, även vi människor som är högst upp. Fiskarnas beteende förvrängs och deras doftsinne försämras, vilket gör att de inte kan hålla sig undan rovfiskarna lika bra som de kunnat innan. Just denna handling kan bidra till obalans i havet och att arten successivt börjar minska. Mikroplasterna kan bidra till att ett helt ekosystem inte fungerar på liknade sätt längre, det minsta lilla kan göra oändligt stora påverkningar. Men det är även vi människor som påverkas av mikroplasterna och gifterna som de drar till sig, om vi får i oss föda från havet som i sin tur ätit mikroplaster förs miljögifterna senare vidare till oss. Alla dessa problem lider havet och alla dess organismer av, men fortfarande har vi inte satt stopp för detta.

"Vi gör som alla andra" är en väldigt tydlig replik som egentligen stämmer in. Nedskräpningen har skett i flera generationer och sker än i dag eftersom man inte är medveten om konsekvenserna som medföljer eftersom havet fortfarande verkar se bra ut på ytan. Med vad döljer sig på botten? Bortsett från plasten så är gamla fiskeredskap och gamla fiskenät ett betydligt stort hot för havet och alla dess individer också. Alla dessa gamla redskap kan ha dumpats i havet eftersom man kanske skaffat sig effektivare sätt att fiska på, med det innebär inte att de gamla näten inte fortsätter att fiska. Näten är tillverkade av syntetmaterial och kan därför hålla sig i bra skick oerhört länge. När fiskarna trasslar sig in i näten blir de tunga och sjunker därför ner till botten tills de äts upp av mindre organismer. Sedan flyter näten upp igen och processen börjar om på nytt.

Fortfarande påstår väldigt många att det finns lösningar på dessa problem och att havet stegvis kan återvända till sin ursprungliga form. Att lägga ner pengar och satsa på den marina miljön är nog den bästa investering som kan göras. Man kan som individ ta initiativet och avstå från att kasta skräp i havet, det minsta lilla kan göra stor påverkan på lång sikt. Engångsprodukter är också något som man ska avstå från, alla dessa plastförpackningar är en mardröm för havet och alla organismerna och naturen i allmänhet. Att göra medvetna val som människa är nog vad som står för grunden för att rädda haven. Exempelvis kan vi sluta använda plastpåsar och ersätta dem mot tygkassar. Men först och främst anser jag nog att man ska börja med att ta hand om allt skräp på land, eftersom det är där allt börjar. Genom vindar och strömmar förs allt skärp senare vidare till havet och det är där de störta problemen befinner sig.

Men det finns även ett annat perspektiv på det hela. Vad händer om vi inte slutar? Som jag skrev innan så kommer havet att omvandlas till en soptipp och det är då vi längre inte kan sätta ett stopp för detta. Men mest utsatta är nog alla djur som trasslar in sig i näten och alla arter som äter plast i hopp om att det ska vara mat, eller får en förorenad miljö av de giftiga oljorna som dumpats ner i havet. Tillslut kommer allt att vara dött i havet och det kommer inte längre finnas vara ett sätt vi kan rädda det på och det är nog då som vi önskar att vi hade gjort något åt det innan.

Avslutningsvis vill jag återigen uppmana er om att ta hand om havet. Det är bland den viktigaste resursen som vi har. Om vi inte vill äta en fisk och vara oroliga över att vi ska bli sjuka eller inte, är det dags att vi agerar och lägger ner med allt som påverkar havet negativt. I nuläget innehåller den svenska strömmingen och laxen mer gifter än vad som är tillåtet för att kunna säljas i EU. Var medvetna om konsekvenserna som kan uppstå när du kastar i väg minsta lilla plastbit. Jag själv kan inte rädda havet, men tillsamman kan vi det. "Vi gör som alla andra" som sagt. Utan haven skulle allt liv här på jorden vara omöjligt. Kanske kan vi i framtiden utnyttja havet till en förnybar energikälla, därför gäller det att vi tar hand om havet och alla arter som lever sitt liv under ytan. Det är inte bara oss det handlar om i slutändan, utan det är vad som funnits på planeten innan oss och hur viktigt det är för oss människor att vi bevarar resurserna till kommande generationer. Jag hoppas att du också fått en tankeställare och att du också vill göra skillnad, så varför inte börja redan nu?

Shadi Feyzabi, Nynäshamns gymnasium

Källor:
http://www04.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/geografi/geografi3/sidor/ekosystem/haven.htm
http://www.expressen.se/geo/darfor-bor-vi-vara-oroade-over-doden-i-haven/
http://www.norrteljetidning.se/opinion/ledare/losningen-ar-enkel-slang-inte-saker-i-havet
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/marint-skrap.html
http://www.havet.nu/?d=3485
http://www.wwf.se/vart-arbete/hav-och-fiske/radda-ostersjon/havsforvaltning/1364093-havsforvaltning-ostersjon
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=103&pl=1
http://www.eea.europa.eu/sv/miljosignaler/signaler-2014/narbild/skrap-i-vara-hav
http://www.havet.nu/?d=190&id=46275
http://www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrapet-i-havet
https://www.youtube.com/watch?v=pPVaVN97JIM
https://www.youtube.com/watch?v=UGM20aKIpqk
Tyst hav, Jakten på den sista matfisken, Isabella Lövin 2007.

Jag valde att göra ett stort urval av källor för att kunna framhäva mina åsikter på bästa möjliga sätt. Dessa problem som jag tog upp nu är nog de flesta medvetna om. Källorna jag valde att förlita mig på är några youtube-klipp bland annat från WWF samt ’’Håll Sverige Rent’’ som är organisationer som gör allt för att rädda den marina miljön. Alla dessa sidor jag använt som källmaterial hade havet i sitt störta fokus och ville förmedla vilket skick havet befinner sig i, med det vill jag säga att de på något sätt inte kan förvränga sanningen eftersom de verkligen är så det ligger till. WWF och HSR är ju sidor som är pålitliga och statliga, de andra sidorna jag använt mig av är som ett slags stöd, bekräftande och fördjupning på det som stod på HSR och WWF. Expressen kan vara en sida som man ska vara källkritisk mot, anledningen till att jag valde att använda den sidan är att även de refererar till WWF i sin artikel. Jag vill helst rikta min artikel mot ungdomar, det är trots allt de som ska ta över i framtiden och det är de som ska leva sitt liv här på jorden i många år till. Jag ville på något sätt göra de medvetna om att havet är den viktigaste resursen de har och hur viktigt det är att de ska ta hand om det (Shadi Feyzabi).

Ansvarig lärare: Marcus Hagman

Elever på Nynäshamns gymnasium har utifrån BalticSea2020:s skolmaterial om Östersjön arbetat vidare med frågor rörande hav som engagerar dem lite extra, och bland annat skrivit egna artiklar (insändare). En gång i veckan, med start i april och under tio veckor framöver, kommer BalticSea2020 publicera deras insändare i en följetong.