Författare: Pia Geranmayeh, Sveriges Lantbruksuniversitet (för BalticSea2020)
Publicerad år: 2018


Originaltitel: Strukturkalkning i stor skala - Vad krävs och vad kostar det?
Underlag till vitbok för projektet Levande kust

I rapporten ”Strukturkalkning i stor skala – vad krävs och vad kostar det?”, av Pia Geranmayeh för BalticSea2020, utvärderas en av åtgärderna inom projektet ”Levande kust”, nämligen strukturkalkning. Rapporten presenterar en summering av hur mycket av åkermark som har strukturkalkats med LOVA-stöd i Sverige fram till 2017. Med hjälp av SGU:s nya digitala åkermarkskarta (Digital arable Soil Map of Sweden,) presenterar också rapporten en uppskattning av den totala arealen med olika lerhalt och vad det skulle kosta att strukturkalka den totala kvarvarande arealen, samt vilken effekt det skulle ge på fosforförlusterna. Slutligen diskuteras vad som krävs för en ökad åtgärdstakt.

Rapporten visar bl.a. att den totala åkermarksarealen i södra och mellansverige med en lerhalt högre än 20 % uppskattats till 1 miljon hektar. Antaget ett genomsnittsläckage motsvarande 0,7 kg fosfor per hektar och år och en strukturkalkningseffekt på 30 %, skulle uppskattningsvis fosforläckaget från dessa lerjordar minska med omkring 220 ton fosfor per år. Den totala kostnaden skulle då bli 5,9 miljarder kronor. 

Hittills har bara omkring 4 % av lämpliga jordar strukturkalkats, och som mest har den genomsnittliga åtgärdstakten varit omkring 11 000 hektar per år. Med den åtgärdstakten kommer det ta omkring 100 år att strukturkalka hela den yta med >20 % ler som uppskattas vara potentiell för kalkning. Åtgärdstakten behöver därför öka. Några slutsatser som rapporten lyfter fram om åtgärdstakten ska öka är t.ex. att stödfinansieringen inom Landsbruksprogrammet och via LOVA-stöd inte sänks. Snarare skulle en större och öronmärkt budget med speciella urvalskriterier för strukturkalkning inrättas, samt en möjlighet till hjälp med samordning och administration. Samtidigt är det viktigt att åtgärder för dålig dränering prioriteras, då god dränering är en förutsättning för att strukturkalkning ska fungera effektivt.

Antal sidor: 25

Klicka här för att ladda ner rapporten.

Rapporten är framtagen inom projektet ”Levande kust” och är ett underlag till projektets vitbok.

Om Levande kust
BalticSea2020:s storskaliga restaureringsprojekt ”Levande kust” (2011 – 2019), genomförs i Björnöfjärden på Ingarö i Värmdö kommun. Med åtgärder på land och i vattnet är målet att fjärden ska återfå en god ekologisk status. Björnöfjärden kan ses som ett Östersjön i miniatyr då den likt vårt innanhav har ett litet vattenutbyte med den öppna skärgården utanför och stor utbredning av syrefria bottnar. Den övergripande målsättningen med ”Levande kust” är att genomföra åtgärder på flera olika näringskällor, utvärdera dessa åtgärder på ett vetenskapligt sätt och sedan sammanfatta resultat och erfarenheter i en vitbok. Vitboken riktar sig till myndigheter, politiker och organisationer runt Östersjön som vill bidra till en förbättrad kustmiljö. Läs mer om Levande kust här.