Författare: BalticSea2020
Publicerad år: 2016

Efter flera års förberedelser och planering, har nu grisgården Przybkowo i Polen genomfört den första säkra spridningen av gödsel på sina åkrar. Med en metod som säkert behandlar, förvarar och sprider gödsel, har gården tagit sitt första steg mot målet att minska näringsläckage av fosfor och kväve till Östersjön.

År 2010 startade BalticSea2020 ett långsiktigt forsknings- och åtgärdsprogram i syfte att identifiera teknologier och metoder som kan användas för att minimera riskerna för läckage av näringsämnen (fosfor och kväve) från stallgödsel. Efter ett omfattande utredningsarbete startade 2013 ett storskaligt demonstrationsprojekt i samarbete med den industriella grisgården Przybkowo, en av Polens tre största grisproducenter, som producerar ca 30 000 slaktsvin om året och har en åkermark på sammanlagt ca 800 ha. Tidigare har gården saknat ett system för att säkert ta hand om den mängd gödsel som produceras, ca 66 000 m3 per år. Med rätt hantering av sin gödsel kan näringsläckaget minska, samtidigt som gödslet blir en tillgång för gården. I slutet av oktober genomfördes den första säkra gödselspridningen med den nya utrustningen och förhoppningen är att vårbruket 2017 helt kan genomföras inom ramen för projektet.

spridning1
Foto: BalticSea2020

Vägen till en säker spridning av gödsel
I ett första steg av projektet undersöktes hur mycket fosfor och kväve som omsattes på grisgården. Med den informationen kunde man ta reda på hur gårdens gödsel på bästa sätt förbehandlas, förvaras och sprids. Av den totala gödselmängd per år, innehåller gödseln (i rå form) 71 ton fosfor och 235 ton kväve. Projektets målsättning är att inte sprida mer än 22 kg fosfor respektive 170 kg kväve på åkrarna, per hektar och år. 

För att det ska vara möjligt att hantera dessa gödselmängder och klara målet för mängden fosfor och kväve som får spridas på åkrarna, måste gården skilja ut fosfor och hindra kväve att lämna gödslet i form av ammonium (växthusgas). Målsättningen är att samla så mycket som möjligt av all fosfor i en torr fraktion och så mycket som möjligt av allt kväve i en blöt gödselfraktion. Läs mer om hur det går till här

Den torra gödselfraktionen får en konsistens som påminner om torv, vilket gör den både lätt att hantera och transportera bort från gården. Den här delen av gödslet kan användas som t.ex. jordförbättring till jordbruk eller privathushåll. Den våta fraktionen av gödslet pumpas via en separator till stora tankar om 600 m3. Här lagras den i några dagar för att fosforn ska samlas på botten. När den våta gödselfraktionen innehåller mindre fosfor, pumpas den vidare till en lastbil som transporterar gödslet till stora förvaringsbassänger (laguner). Totalt finns fyra bassänger som rymmer 15 000 m3 gödsel vardera (se bild till höger). Här förvaras den våta gödselfraktionen för att sedan spridas på gårdens åkrar vid lämplig tidpunkt. 

Bassang
I gödselbassängerna förvaras gödslet för att sedan spridas på åkrarna vi lämplig tidpunkt. En bassäng
rymmer 15 kubikmeter gödsel. Foto: BalticSea2020.

Den blöta gödselfraktionen går också vidare till så kallad försurning. Genom att tillsätta små mängder svavelsyra till gödslet sänker man gödselns PH och ändrar också kvävets sammansättning, från flyktigt ammoniak (NH3) till ett betydligt stabilare ammonium (NH4+). Metoden medför att bonden inte behöver tillföra kväve till sina åkrar utan kan använda gårdens egenproducerade gödsel. Det är ett steg i rätt riktning mot ett ”riktigt” kretslopp.

Under våren 2016 fann projektet en lösning för säker spridning av gödslet från bassäng till åker. Projektet har valt en tvådelad lösning där helheten byggs runt en stomme (pumpning av flytgödsel via mjuk slang till åkerkant), och sen en lösning för att sprida gödseln på åkern. Olika spridningstekniker kommer att prövas, anpassat för gårdens varierade landskap. 

Gdselapplikator
För att sprida gödseln på åkrarna används en släpslangsramp. Den stora fördelen med metoden är att
förlusten av näring (främst kväve) minimeras. Foto: BalticSea2020. (Klicka på bilden för större bild)

Från förvaringsbassängerna pumpas flytgödsel via mjuka slangar ut till åkerkanten. För att sprida gödseln på åkrarna används en släpslangsramp (se bild ovan). Gödslet pumpas direkt till traktorn via matarslangar som kopplas till en hård släpslang (se bild nedan) som dras ut på åkern, och sen vidare till traktorns appliceringssystem. Genom flertalet slangar läggs gödslet på åkrarna, alldeles intill växtrötterna. Den stora fördelen med metoden är att förlusten av näring (främst kväve) minimeras. När gödslet kastas ut på åkern är det lätt att gödslet hamnar på plantans blad, vilket istället kan riskera läckage av näringsämnen. När gödslet läggs direkt vid växternas rötter, kan plantorna enklare tillgodogöra sig näringen istället för att det ska läcka ut i luft och vatten. Med den här metoden har gården också möjlighet att köra ut gödslet dygnet runt. Den hårda slangen kan också användas till bevattning. Läs mer om projektets lösning för säker spridning här


Slang3
Gödslet pumpas direkt till traktorn via matarslangar som kopplas till en hård släpslang som
dras ut på åkern, och sen vidare till traktorns appliceringssystem. Den hårda slangen kan också användas
till bevattning.
 Foto: BalticSea2020.

Fram till våren 2017 kommer flera spridningsförsök göras för att utvärdera om tekniken uppfyller projektets syfte och mål. Parallellt driver projektet ett vetenskapligt övervakningsprogram för att mäta och utvärdera effekten av vidtagna åtgärder. Projektet pågår fram till 2020. Vår förhoppning är att projektets samlade erfarenheter, som kommer att presenteras längre fram, bidrar till att andra djurgårdar (stora som små) finner det möjligt att driva ett hållbart och ekonomiskt jordbruk. 

Läs mer om demonstrationsprojektet på grisgården i Przybkowo här.