Författare: BalticSea2020
Publicerad år: 2018

2016 startade projektet "Tabacod" med finansiering av BalticSea2020. Projektet genomförs i fyra länder (Sverige, Danmark, Tyskland och Polen) i syfte att utveckla kunskapen om torsken i östra Östersjön. Nu kan du läsa mer om projektet och om vad som har hänt sedan det startade för nästan två år sedan. 

På senare år har forskarna haft allt större problem med att åldersuppskatta torsken i östra Östersjön, fakta som är viktigt beslutsunderlag när t.ex. EU-kommissionen sätter de årliga fiskekvoterna. Bristen på tillförlitlig information om torskålder och tillväxt, gör det svårt att analysera hur torskbeståndet faktiskt mår.

Genom att märka torskar kommer forskare kunna undersöka ålder, tillväxt och vandringsmönster och göra prognoser över beståndens storlek och se hur torskbeståndet utvecklas. Projektet kommer att öka förståelsen om torskens biologi och ge en mer pålitlig värdering av fiskens situation i vårt innanhav. Det kan bidra till att säkra torskbeståndet i Östersjön och framtidens fiske.

Forskaren Karin Hüssy (DTU Aqua) är projektets projektledare. Karin bor i Danmark, men växte upp i Schweiz, egentligen ganska långt ifrån havet. När hon var liten såg hon en TV-sändning där utforskaren och fotografen Jacques Cousteau filmade delfiner. Där och då visste hon att hon ville bli marinbiolog. Med tiden växte intresset för havet och forskningen.

- Under mitt examensarbete om östersjötorsken upptäckte jag att jag ville arbeta med forskning som genererade kunskap som kunde göra skillnad. I mitt fall visade det sig bli beståndsuppskattningar och forskning som kan bidra till en bättre fiskeförvaltning, säger Karin Hüssy.

Beståndsuppskattningar av t.ex. torsk i Östersjön de senaste 40 åren har gjorts med hjälp av så kallade "analytiska bedömningsmetoder" som uppskattar hur många fiskar som föds varje år, för att sedan spåra hur många av dessa fiskar som fortfarande finns i havet under de följande åren. Metoden kräver en förmåga att bestämma åldern hos en fisk.

- Åldersbestämning av torsk i Östersjön har alltid varit svårt. På grund av förändringar i miljön och i torskens biologi under det senaste decenniet, har en trovärdig åldersbestämning blivit omöjlig. Till följd av detta görs beståndsbedömningar nu med hjälp av olika metoder som ger mindre information om hur beståndet faktiskt mår.

Karin och hennes forskarkollegor kände att det saknades ett omfattande märkningsprogram av torsk, som kunde ge en djupare kunskap om östersjötorskens situation. Det ledde vidare till projektet Tabacod som leds av Karin (DTU Aqua), i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Thünen Institute i Rostock (TI-OSF) and National Marine Fisheries Research Institute i Gdynia (NMFRI).

torsk mtning
Bildtext: Torsken märks och släpps sedan tillbaka i havet. Genom märkningen kommer forskarna kunna
undersöka ålder, tillväxt och vandringsmönster och göra prognoser över
beståndens storlek och se hur
torskbeståndet utvecklas. Foto: Line Reeh (DTU Aqua).

I början av 2017 påbörjades den första märkningen av torsk. Märkningen kommer att pågå mellan 2016 och 2018 i södra och centrala delarna av Östersjön och genomförs i Sverige, Danmark, Tyskland och Polen. Att märkningen genomförs internationellt gör att projektet får ett brett resultat som omfattar flera delar av Östersjön.

Totalt kommer ca 20 000 torskar märkas med traditionell, extern märkning samt en kemisk märkning av otoliten, innan de släpps tillbaka till vattnet. Kemisk märkning är en intern märkning i den växande otoliten, dvs. torskens hörselstenar. Otoliten växer i samma takt som fisken och bildar årsringar som läses av ungefär som åldersringar på ett träd. Den här märkningen hjälper forskarna, att vid återfångst, kontrollera otolitens tillväxt och därmed fiskens tillväxt oavsett status (levande, död eller fryst). 

Ytterligare 2000 torskar kommer märkas med en så kallad DST-märkning (en elektronisk märkning) som registrerar de djup och vattentemperaturer som fisken utsatts för vilket gör det möjligt för forskarna att se rörelsemönster och beteende i havet, faktorer som kan påverka torskens tillväxt.

bat mtning
Bildtext: Ca 2000 torskar märks också med en så kallad DST-märkning (en elektronisk märkning) som
registrerar de djup och vattentemperaturer som fisken utsatts för vilket gör det möjligt för forskarna att se
rörelsemönster och beteende i havet, faktorer som kan påverka torskens tillväxt. Foto: Line Reeh (DTU Aqua).

Fram till december 2017 har projektet märkt totalt 15 767 torskar och återfångat 161 märkt torsk i samtliga fyra länder. Fiskare och fritidsfiskare kan också hjälpa till. När de fångar märkt torsk kan de nämligen lämna in torsken mot en belöning (här finns mer information om hur en fiskare går tillväga för att skicka in torsken).

- Vi får märkt torsk från ganska många olika fiskare, men det är några stycken som står ut, som är mycket hjälpsamma med att skicka oss märkt torsk och tillhörande data. Det är en uppskattad hjälp, säger Karin.

Ändå är återfångsten över lag lägre i jämförelse med ett märkningsexperiment som genomfördes 1970 till 1980, förklarar Karin. Det beror bland annat på att stora trålare som tar i land flera ton torsk, använder så kallade rensningsmaskiner som rensar fisken samtidigt som den ser till att avlägsna inälvor. Detta försvårar upptäckten av märkt torsk. 

 - Men med tanke på de svåra förutsättningarna som fiskare har idag, är en rapportering om märkt torsk i fångsten över huvud taget, en framgång, säger Karin.

En annan utmaning har varit logistiken länderna emellan.

- Ingen av oss har tidigare erfarenhet av ett sådant här stort märkningsprogram. Det svåraste i början av projektet var att koordinera alla åtgärder så att varje land till exempel utförde märkningen på exakt samma sätt, har samma material tillgängligt för marknadsföring med mera, men vi lyckades! säger Karin.

Sista fasen i projektet är att utveckla och validera en metod som kan användas för att fastställa tillväxten hos torsk i östra Östersjön över tid. Forskarna kommer att titta på en stor mängd historisk data och kombinera den med sina egna undersökningar. 

De resultat och den information som projektet i slutändan visar kommer sedan att kunna tillämpas i beståndsmodeller samt i ICES råd till EU-kommissionen. Förutom kunskap om ålder och tillväxt, kommer informationen också bidra till ytterligare kunskap om torskens migrationsmönster och graden av blandning mellan de östra och västra bestånden i Östersjön, samt uppskattning av fiskeridödligheten. Karin Hüssy hoppas att projektet kan bana väg för en bättre fiskeförvaltning i framtiden.

- ICES arbetsgrupp, som gör beståndsbedömningar, är i desperat behov av kunskap om fisktillväxt och dödlighet. Vårt mål nu är att hösten 2018 eller våren 2019 kunna dela med oss av vår information och våra första uppskattningar från projektet till dem, säger Karin.

Men först väntar ett nytt år av fortsatta undersökningar och märkningar av torsk. Karin ser fram mot det fortsatta samarbetet inom Tabacod-projektet.

- Vi är ett väldigt bra team. Nu när alla logistiska svårigheter har fallit på plats, ser jag fram emot att utöka samarbetet ytterligare eftersom vi snart är redo att börja behandla våra resultat, säger Karin.

Projektledare: Karin Hüssy, DTU Aqua, i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Thünen Institute i Rostock (TI-OSF) and National Marine Fisheries Research Institute i Gdynia (NMFRI).

Läs mer om projektet på vår hemsida här.
Se också projektets hemsida här.