Författare: BalticSea2020
Publicerad år: 2017

I augusti presenterade EU-kommissionen sitt förslag till kvoter för fisket i Östersjön där de konstaterar att torskbeståndet är mycket illa ute och ansluter sig till de vetenskapliga rekommendationerna. Kommissionen konstaterar att det västra beståndet är under säkra biologiska gränser och för det östra beståndet vill man sänka kvoten med ytterligare 28 % eftersom det finns för få vetenskapliga data.

I dag består Östersjöns torskbestånd av små torskar som är så svaga att de inte förmår följa efter födan och växa sig större. Det är ett direkt hot mot ekosystemet i Östersjön där torsken fyller en mycket viktig funktion. Det krävs nu mycket drastiska åtgärder för att rädda östersjötorsken.

Nästa vecka, den 9-10 oktober 2017, träffas EU:s fiskeministrar för att vidare förhandla om 2018 års fiskekvoter för Östersjön. Förhandlingarna baseras de vetenskapliga råden och EU-kommissionens förslag, men flera år i rad har ministerrådet gått emot rekommendationerna och tilldelat större kvoter än vad som är långsiktigt hållbart. För torskens del ser vi nu konsekvenserna av dessa beslut - ett torskbestånd i kris.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht representerar Sverige i ministerrådet. Idag (6 oktober 2017) samlas riksdagens EU-nämnd för att ge Bucht mandat inför förhandlingen nästa vecka. Nu är det viktigare än någonsin att riksdagen ger Bucht ett tufft och tydligt ställningstagande för att sätta Östersjöns miljö och torskbeståndet före andra intressen när han ska förhandla med sina EU-kollegor. Det är dags att visa att Sverige står för en sund fiskepolitik.

Östersjötorsken är genetiskt unik och i en mycket kritisk situation. Därför blir höstens kvotbeslut avgörande för dess framtid. Nu behövs en ansvarsfull fiskepolitik där kvoter inte sätts över den nivå som är biologiskt hållbar. Att sätta fiskekvoterna i linje med vad vetenskapen rekommenderar i detta kritiska läge är det minsta Sverige som föregångsland bör verka för. Situationen är så pass allvarlig idag att vi bör diskutera möjligheten att helt stoppa trålfisket efter torsk under en period för att tillåta beståndet att återhämta sig. Detta i sin tur skulle förebygga risken att vi i och med vårt destruktiva fiskemönster utrotar en genetiskt unik art.