fiske

Parasiters påverkan på östersjötorskens kondition

Torsken är toppredator och fyller en viktig funktion i Östersjöns ekosystem. Sedan 1990-talet har dock torskbeståndet i östra Östersjön kommit att bestå av allt mindre och magrare individer. Flera orsaker till torskens kondition har föreslagits: födobrist, låg salt- och syrehalt i lekområden samt ökad förekomst av parasiter hos torsken. I projektet ”Parasiters påverkan på östersjötorskens kondition” (PARACOD) kommer parasiters påverkan på torskens kondition och överlevnad utvärderas.

I dag är torskarna för små och långsamväxande för att de metoder som tidigare använts för åldersbestämning skall fungera. Det har resulterat i att Internationella Havsforskningsrådet (ICES) under flera år inte kunnat uppskatta torskbeståndet i östra Östersjön. PARACOD syftar till att undersöka en av de faktorer som kan påverka torskens försämrade kondition då det idag saknas forskning på hur parasiter påverkar östersjötorsken. På så sätt ska projektet vidga kunskapsbasen för ekobaserad förvaltning i stort och bidra med information som är värdefullt vid beståndsbedömning av torsk i östra Östersjön.

fisk1DSC 0817MOvePhoto2
En mager östersjötorsk. Foto: SLU

Parasiter i fisk är vanligt, men två arter som orsakar oro för östersjötorskens kondition är Pseudoterranova decipiens (sälmask) och Contracaecum osculatum (levermask). Sälmasken återfinns vanligen i torskens kött, medan levermasken återfinns i torskens lever. Båda arterna reproducerar sig hos sälen och äggen sprids vidare via sälens avföring. När äggen blir larver äts de av bottenlevande ryggradslösa djur som i sin tur är föda till fisk. På så sätt vandrar parasiterna upp i näringskedjan till torsken och tillslut tillbaka till sin slutvärd sälen. De senaste årtiondenas ökningen av förekomsten av parasiter i östersjötorskens lever och kött har kopplats till en ökad sälpopulation.

Projektets mål är att:
• Jämföra den generella hälsan hos torsk i dålig kondition och torsk i bättre kondition.
• Identifiera parasitarter i torskens lever samt jämföra mängd av parasiter i relation till fiskens kondition.
• Identifiera torskbestånd med DNA teknik för att jämföra mängden parasiter och kondition mellan torsk av olika genetiska strukturer.
• Identifiera diet i relation till kondition.
• Identifiera mellanvärdar för att förstå de biologiska processerna associerade med smittorisk.
• Undersöka smittorisk i relation till torskens diet och kondition.

Projektet kommer även att undersöka diet i relation till kondition hos torskar som fångats kustnära jämfört med torsk som fångats ute till havs.

PARACOD projektbild

Status på projektet

Start: 2019-02-01
Slut: 2020-04-30

Maria Ovegrd2

Projektledare

Maria Ovegård, Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

 

 PROJEKTMATERIAL

KONTAKTPERSON BALTICSEA2020

Conrad Stralka
cs@balticsea2020.org