fiske

Hundra år av tillväxt - en röst från arkivet

Fiskar i Östersjön har under längre tid påverkats av den negativa utvecklingen i Östersjön. På senare tid har torskens kondition och tillväxt påverkats negativt. Vad finns det för risker med minskande fisktillväxt och hur har utvecklingsmönstret hos olika fiskarter sett ut över tid?

Bakgrund
För att utveckla och införa en ekosystembaserad fiskeriförvaltning i Östersjön, behövs en bättre förståelse av den individuella tillväxten hos olika fiskarter fram tills idag. I det här projektet ska forskare Henrik Svedäng (Stockholms universitet/ Göteborgs universitet) undersöka och kartlägga utvecklingsmönstret hos plattfisk och torsk i Östersjön sett över en hundraårsperiod. En längre tidsserie för t.ex. tillväxt och storleksstrukturer kan ge en tydligare bild över fiskarnas utveckling och vad som orsakar förändringarna. 

Syfte och mål
Det huvudsakliga syftet är att belysa den potentiella risken av minskad tillväxt och om det även leder till minskade bestånd av plattfisk och torsk i östra Östersjön. Målet är att estimera och jämföra den individuella tillväxten och produktiviteten hos olika bestånd över en hundraårsperiod, och därmed kunna analysera effekterna av ekosystemförändringar och fisketryck.

Metod
En stor del anteckningar och biologiskt material kommer att hämtas från Riksarkivet i Göteborg och samlas i en databas. Informationen berättar bland annat om storleksförändringar hos plattfisk och torsk. Uppgifterna kommer att jämföras med allmänt tillgängliga undersökningar från de senaste 25 åren. Projektet kommer också att göra kemiska analyser på otoliter för att få en möjlighet att utvärdera tillväxtsmönster från förr och nu, och vid vilken ålder dessa förändringar vanligen uppstår.

Kunskapen kommer att göra det möjligt att se kontraster och förändringar i tillväxt och produktivitet i relation till förändringar i fisketryck och miljöfaktorer. Dessa uppgifter kan användas för att ta fram ekosystembaserade fiskeriförvaltningsstrategier för att ge stabila fångster och återställa storleksstrukturen hos fiskpopulationer. Den nya kunskapen ska sedan förmedlas till relevanta förvaltningsaktörer som t.ex. ICES, HELCOM och Baltfish.

År 1
Under år ett har projektet digitaliserat arkiverad data och överfört information från fångst- och analytiska protokoll till Excel. Projektet har också digitaliserat undersökningsdata från 790 tråldrag (antal fisketillfällen med trål) mellan 1920- och 1970-talet, samt digitaliserat analytiska protokoll över individuella fiskar, och tittat på information om längd, vikt, kön, mognadsstadier, maginnehåll och ålder från 205 fångster eller andra fiskemetoder. Information om ålder kommer t.ex. vara nödvändigt för att uppskatta tillväxtmönster hos torsken.

År 2
Under år två kommer projektet fortsätta att digitalisera historisk data över östersjötorsken och påbörja analyser av det biologiska materialet om fiskarnas (torsk, spätta och flundra) otoliter (hörselstenar). Materialet kommer dels användas för kemiska analyser, men också som informationskälla till tidigare fångster och storleksfördelning.

Projektet kommer att prioritera material om otoliter som tagits fram mellan 1995 och 2015, då en sådan analys kan avgöra om metoden är lämplig för tillväxtstudier, eller om torskens nuvarande minskade tillväxt kan bekräftas eller inte.

Projektet leds av Henrik Svedäng, Östersjöcentrum, Stockholms universitet/Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet.
Projektet finansieras av Thurséus forskarhem och pågår fram till december 2018.

 

 




HSvedang
Foto: Henrik Svedäng

Status på projektet

Start: 2017-01-01
Slut: 2018-12-31


PROJEKTLEDARE

Henrik Svedng

Henrik Svedäng, Östersjöcentrum, Stockholms universitet / Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet.

KONTAKT VID BALTICSEA2020

Conrad Stralka, BalticSea2020

 

PROJEKTMATERIAL

2017-09-21 - Pressmeddelande
Bara små torskar i Östersjön
2017-01-30 - Pressmeddelande
Nytt projekt undersöker tillväxten hos torsk och plattfisk i Östersjön