overgodning

Musselodling som miljöåtgärd – slutkommentar


Blåmusslor är effektiva vattenfiltrerare och musselodlingar kan lokalt bidra till ett klarare vatten. När musslorna skördas plockas gödande näringsämnen ur havet, som efter bearbetning kan användas i foder. Målsättningen med projektet var att undersöka om musselodling kan vara en kostnadseffektiv åtgärd för att skynda på reduktionen av kväve och fosfor i Östersjöns kustvatten. Resultaten visar att det krävs en rejäl teknikutveckling och bättre kunskap om vad som avgör settling och tillväxt för att musselodlingar ska kunna bli en kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön.

År 2009 anslog BalticSea2020 6 miljoner kronor till Docent Odd Lindahl vid Kungliga Vetenskapsakademien för genomförande av projektet ”Miljömusslor”. Ambitionen har varit att utveckla musselodling till en kostnadseffektiv miljöåtgärd för att förbättra kustvattenkvalitén i Östersjön. Projektet skulle mäta tillväxten av musslorna i odlingarna och uppskatta det möjliga upptaget av näringsämnen ur Östersjön. Ett delmål har varit att anpassa den odlingsteknik och skördeutrustning som utvecklats på västkusten till Östersjöns musslor - som är mindre och ömtåligare - samt att utveckla metoder för återanvändning av näringen i musslorna på land, exempelvis i form av hönsfoder.

Två fullskaliga musselanläggningar upprättades, en i Hagby Hamn i södra Kalmarsund och en i Hållsviken söder om Trosa. Vid båda anläggningarna provades nät av olika maskstorlekar och grovlek som odlingssubstrat. Prover togs från anläggningarna vid fem tillfällen för att räkna antalet musslor/m2 som satte sig fast (settlade). De fyra meter djupa näten bars upp av 125 m långa flytrör av PVC plast som förankrades två och två.

För att läsa en mer detaljerad metodbeskrivning, se slutrapporten ”Mussel Farming as an Environmental Measure in the Baltic (2012)" av Odd Lindahl.

Projektets målsättningar kunde inte uppnås

Kalla vintrar med tjock is och kraftig isdrift under projektperioden (2009-2012) störde tillväxten av musslor och förstörde odlingarna (bojar och flytrör). Mängden musslor i odlingarna räckte därmed inte till säkra jämförelser i tillväxt för olika typer av nät och inte heller till teknikutveckling för musselmjölproduktion för Östersjömusslor. Den planerade utvecklingen av en prototyp för skördemaskin blev inte aktuell då det inte fanns tillräckligt mycket musslor att skörda.

Följande viktiga erfarenheter har erhållits gällande musselodlingsprojekt i Östersjön:

  • Odlingstekniken är idag kostsam och kräver vidareutveckling och anpassning för att fungera i Östersjön. Odlingarna måste utvecklas så att de klarar tjock is och isdrift.

  • Underhåll och skörd av storskaliga odlingar kräver stora och speciellt utrustade arbetsbåtar.

  • Settling och tillväxt av musslor i Östersjön är osäker och oförutsägbar. I projektets musselodlingar settlade musslorna bra, men tillväxten varierade och vid ett tillfälle lossnade en stor mängd musslor. Förutom variationen i mängden musslor syntes att havstulpaner, istället för musslor, ibland kan bli dominerande. Projektet kunde inte förklara olikheter i tillväxt, varför musslorna lossnade eller varför havstulpaner konkurrerade ut musslorna på vissa lokaler. En analys av andra musselodlingsprojekt i bl.a. St Annas skärgård visade att efter två år var musselmassan riktigt bra på vissa lokaler medan andra hade lite musslor eller t.o.m. inga alls. Det krävs vidare undersökningar för att fastställa varför vissa lokaler fungerar bra för musselodling och andra inte.

  • Ingen skillnad kunde påvisas i tillväxt eller settling för olika maskstorlekar eller grovlek på näten. För tillräcklig vattengenomströmning och för att hålla nere nätens tyngd rekommenderas en maskstorlek på ca 150 mm och grovlek till 10-12 mm.

  • Andra forskargrupper (Stadmark & Conley, HavsUtsikt 2/2011) har uppmärksammat att det kan samlas mycket organiskt material på botten under odlingarna med risk för syrebrist som följd.

BalticSea2020 konkluderar att musselodlingar är en av många åtgärder som kan hjälpa våra hav, men under de förutsättningar som Östersjön har att erbjuda är utmaningarna många och svåra. Att musslorna har potential att rena vatten från kväve och fosfor är belagt, men med dagens teknologi och förutsättningar är musselodling inte en kostnadseffektiv miljöåtgärd för Östersjön och ett finansiellt riskprojekt.

musslor

Status på projektet

Start: 2009-03-09
Slut: 2012-02-01

oddlindahl

Projektledare

Odd Lindahl, Vet.akademien vid Sven Lovén Center för de Marina Vetenskaperna

 

PROJEKTMATERIAL

2012-05-08 - Pressmeddelande Musslor som miljöåtgärd
Musselodling mot övergödning i Östersjön - en miljöåtgärd som kräver vidare utveckling
2012-05-08 - Slutrapport Musslor som miljöåtgärd
Musselfarming as an environmental measure in the Baltic

KONTAKTPERSON BALTICSEA2020

Conrad Stralka
cs@balticsea2020.org