overgodning

Minskad miljöbelastning från sjöfart i Östersjön

Östersjön är ett av världens mest trafikerade havsområden där omkring 2000 fartyg konstant är i rörelse. Sjöfarten påverkar Östersjöns miljö och ett stort bidrag av kemiska föroreningar i form av metaller läcker ut i havet från fartygens bottenfärger. Det här projektet ska undersöka och analysera hur stor den här miljöbelastningen är på vårt innanhav, och presentera ett underlag för rekommendationer över hur utsläppen av de kemiska föroreningarna från sjöfart i Östersjön kan minskas.

Fartyg och båtar använder antifoulingfärg för att minska påväxt på fartygsskrov, som annars leder till ökad bränsleförbrukning och ökade koldioxidutsläpp. Antifoulingfärg innehåller bland annat koppar och zink. Läckagehastigheten av koppar från färg tros påverkas av salthalten i vattnet, men hur stor påverkan salthalten har saknas idag, en kunskap som är viktig för att bedöma vilken belastning och påverkan sjöfarten har på Östersjöns miljö.

Målsättningen med det här projektet är att utifrån befintlig data över fartygstrafik och ny data från antifoulingfärg, minska belastningen av kemikalier jämfört med dagens tillförsel. Till exempel kommer man kvantifiera trafik och bidrag till belastningen med hjälp av fartygsrutter, skrovyta och underhåll som rengöring av skrov, samt insamling av nya data om färgens läckagehastighet och påväxttryck. Detta kommer att göras både i fält, samt i laboratorium i försök med kontrollerad salthalt och påväxt. Med en nyutvecklad mätmetod, baserad på röntgen, kommer projektet kunna ta reda på vad som finns i färgen på ett fartygsskrov, hur läckaget ser ut och hur mycket koppar och zink en färg behöver innehålla och läcka för att vara funktionell.

Projektet kommer också att illustrera möjliga områden att förbättra, t.ex. genom minskad användning av metaller i vissa områden samt ge förslag på nya strategier för skydd mot påväxt (t.ex. skrovtvätt) inom vissa fartygssegment. 

I slutändan ska projektet ta fram en beskrivning av hur Östersjöns olika områden påverkas av kemikalier från bottenfärg samt underlag för rekommendationer över hur föroreningarna kan minska, vilket kan bidra till en förbättrad miljöstatus i Östersjön.

Projektet leds av Lena Granhag, doktor i marin ekologi tillsammans med Erik Ytreberg, doktor i tillämpad miljövetenskap och ekotoxikologi, båda vid Chalmers Tekniska Högskola (Maritim miljövetenskap vid Institutionen för Mekanik och Maritima Studier). Projektet kommer att pågå fram till juni 2019.

Fortsatt arbete
I början av 2019 beslutades att projektet skulle förlängas med ytterligare finansiering från Thurséus forskarhem. Bakgrunden till beslutet är att projektets preliminära resultat visar att läckaget av koppar kan minska med upp till 6 ggr utan att göra avkall på färgens effektivitet i att motverka hård påväxt, vilket tyder på stor potential att minska belastningen och förbättra Östersjöns miljöstatus. Projektet syftar även till att på motsvarande sätt undersöka hur mjuk påväxt kan förhindras genom läckage av zink pyrithione (ZnPT), men med så låg miljöbelastning som möjligt.

Resultatet av projektet kommer kommuniceras till:
Färgtillverkare, för att möjliggöra framtagande av mer hållbara färger
Myndigheter, för relevanta policyåtgärder
Fartygs- och fritidsbåtssektorn om vilka färger som är mest effektiva men med låg miljöbelastning

paneler
Bilden visar färgpaneler med påväxt. Foto: Erik Ytreberg.

 

 

 

Granhag2

Status på projektet

Start: 2018-01-01
Slut: 2020-03-31

 

PROJEKTLEDARE


lenagranhag1

Lena Granhag, doktor i marin ekologi tillsammans med Erik Ytreberg, doktor i tillämpad miljövetenskap och ekotoxikologi, båda vid Institutionen för Mekanik och Maritima Vetenskaper, Chalmers Tekniska Högskola.


PROJEKTMATERIAL

2019-11-06 Slutrapport
Mot minskad miljöbelastning från båttrafik i Östersjön genom ny kunskap om läckage av gift hos antifoulingfärg

 

KONTAKTPERSON BALTICSEA2020

Conrad Stralka
cs@balticsea2020.org