overgodning

Kartläggning av näringstillförsel från sjöfart till Östersjön

Övergödning är ett stort och svårlöst problem i Östersjön. Samtidigt som tillförsel av ny näring från avlopp på land samt från jordbruk har minskat under senare tid har en källa, tillförsel av näring från kryssningssjöfart, ökat.

Bakgrund
Sjöfarten är totalt sett stor i Östersjön. Kryssningstrafiken är dessutom koncentrerad till sommaren och till de områden i Östersjön som är mest påverkade av övergödning. Näringsutsläppen från fartygen kommer från flera källor - från toalettvattnet (svartvatten), dusch, tvätt, kök och restauranger (gråvatten) och matavfall. Kommande regleringar under International Maritime Organization (IMO) kräver att avloppsvatten från passagerarfartyg renas eller lämnas iland, men dessa regleringar omfattar enbart toalettvatten och inte de andra betydande källorna för näringstillförsel. Den ökade fartygsstorleken gör också att många fartyg är för stora för att lägga till vid kaj med möjlighet till uppkoppling mot avloppsnät eller tillgång till avfallshantering. Mindre hamnar saknar också fortfarande kapacitet för hantering av avloppsvatten från fartyg och tiden för avloppshantering vid kaj är ofta begränsad.

En annan näringskälla från sjöfart är utsläpp av tvättvatten från så kallade skrubbers. Skrubber är en avgasresningsmetod där avgaser tvättas, varefter tvättvattnet pumpas ut i havet. Idag saknas kartläggning om hur många fartyg i Östersjön som använder sig av skrubbertekniken samt vilka kvävekoncentrationer som ett typiskt tvättvatten innehåller.

Syfte och mål 
För att nå en effektiv minskning av näringstillförsel från fartyg ska det här projektet kartlägga och beskriva de största källorna från sjöfarten. Målsättningen är att sammanställa befintlig data kring näringsbelastning från olika vattenutsläpp från sjöfart (svartvatten, gråvatten, skrubbervatten, matavfall samt NOx, dvs. kvävoxidutsläpp*), och:

  • identifiera kunskapsluckor och behov av och metodik för förbättrad insamling av data,
  • samla in kompletterande data för att kunna göra en utförlig kartläggning,
  • beskriva vilka källor och fartygssegment som står för de största bidragen,
  • samt bidra i framtagandet av beslutsunderlag för effektiva åtgärder.

Metod
Projektet kommer dels sammanställa befintlig statistik från hamnar, myndigheter och rederier, både nationellt och internationellt, men också samla in kompletterande data från redan befintliga nätverk som BONUS-projektet och Sustainable Shipping and Environment of the Baltic Sea Region (SHEBA) samt hamnar, redare och intresseorganisationer i Östersjöregionen. Projektet kommer att göra en utförlig kartläggning, samt beskriva vilka källor och sjöfartssegment som står för de största bidragen av näringsutsläpp. Det kommer i slutändan att kunna bidra i framtagandet av effektiva åtgärder som kan minska lokala näringsföroreningar från sjöfart i Östersjön.

Projektet leds av: Chalmers Tekniska Högskola - doktorand Magda Wilewska Bien, docent Lena Granhag, och proffessor Karin Andersson.

Projektet finansieras av Thurséus forskarhem och kommer att pågå under 2017.

kväveoxider (NOx), innefattar både kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2).

 

 

kryssare frp

Foto: Folke Rydén Production

Status på projektet

Start: 2017-01-09
Slut: 2017-12-31

 

PROJEKTLEDARE

Chalmers Tekniska Högskola - doktorand Magda Wilewska Bien, docent Lena Granhag, och proffessor Karin Andersson


PROJEKTMATERIAL

 

KONTAKTPERSON BALTICSEA2020

Conrad Stralka
cs@balticsea2020.org